Inget samtal

En sköterska skulle höra av sig per telefon angående resultatet jag mailade, men inte ett ljud. Blir man förvånad? Nä, tyvärr inte. Så ska ta och ringa in imorgon, får se hur lång kötid man lyckas sitta o vänta nu då. Är dock lite nyfiken på när man kan tänkas få starta igen, så nu orkar jag inte vänta mer på att någon där på RPC ska få tummen ur o ringa mig.

Skräckblandad förtjusning må jag säga, många tankar virvlar runt. Är så rädd att det ska gå snett nästa gång, att det blir en repris. Jag kanske bara får missfall hela tiden?

För några år sedan innan utredningen var klar - på den tiden då maken fortfarande hade hyffsat antal simmare, vi lyckades två gånger på eget bevåg inom två år men båda gångerna slutade i missfall. Allt grusar sig lite för mig och jag funderar om det kan vara något som ligger bakom. Har jag för bra immunförsvar iom min sjukdom så kroppen stöter bort graviditeten? Detta går ju att medicinera, och det är något jag även vill ta upp med kliniken. Vill inte ha någon mer repris, missfallet nu var bland det värsta jag varit med om - iallafall i smärtskala, och då är jag väldigt smärttålig annars. En hel dag hade jag som "värkar", kom med jämna intervaller - när de kom svartnade det för ögonen. De tidigare missfallen har jag bara haft ondare än mensvärk och blödit kraftigt men nu senast kunde jag inte göra något alls - låg och tryckte mig med heta vetekuddar över mage o rygg - kved o frustrade mig igenom det. Dagen efter hade jag också rejält ont men det kom inte lika intensivt. Så nej tack, inte fler gånger. Jag vill ha något för besväret!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0