35 veckor
- Han slår gärna en sak mot en annan, det är festligt. Är det två hårda saker han slår emot så blinkar han innan dem slås ihop och därmed låter. Ännu festligare för oss att se på.
- Kör ner hakan mot bröstet och "tittar under lugg" med blicken, sedan spritter han till när han ser att man kollar på honom och bjuder på jättebus-smile!
- Nu funkar det riktigt bra och ge honom "plockmat" - förut var det mamman och pappan som fick stå för handhållandet/matandet. Helt plötsligt var det intressant nog att hålla och äta helt själv. Äter gärna rostat bröd som blivit lite sådär segt, perfekt och kladda med!
- Riktigt vild emellanåt, man får ha koll på honom. I famnen så kastar han sig bara så då får man vara beredd och parera.
- "Snackar" mer och mer, första ordet blev PAPPA (24/7-11) och MAMMA kom snart därefter (29/7-11).
Han är så söt när han säger det, efter han lärde sig PAPPA så var det konstant det han sa, och nu är det mest bara mamma, mamma, mamma ;-) - Börjar bli ljusare i håret, vi får se om han fortsätter vara brunhårig eller blir mörkblond.
- När han ska sova så bökar han runt och juckar, ser rätt roligt ut. Inte lika skoj under semestern på ett hotell vi kvartade på en natt där spjälsängen gnisslar vid varje juck, störde inte bara Mileon precis.
- Får i sig aningens mer välling än tidigare, sover oftast 12 timmar i sträck nattetid - dock mer mardrömmar då han ligger och gråter/skriker i sömnen.
Hihi, "juckandet" känner jag igen:)) vår lill kille har inte lärt sig säga pappa än, bara mamma och fammo:) låter som ni har haft en bra sommar i alla fall!
Jag känner igen mig i så mycket du skriver om Mileon.
Vad är det med barn och det eviga "juckandet" som ska göras när det är sovdags och när man rör sig i sömnen ;-)
Astrid låter också som en upphakad grammonfonskiva när hon lärt sig något nytt, först ut var "mamma" tätt följt av "äta" och nu är det bara "PAAAAPA" hela dagarna :)
Sv: Tack för omtanken, det värmer..Minns hur du skrev om tiden när din mamma var dålig, och hur jag grinade framför datorn när du skrev att hon somnat in. Hugaligen! Förstår att det måste vara tungt än och tänker på dig.
Till helgen ska förhoppningsvis båda operationerna vara gjorda och då får vi se vad nästa steg blir, så nu fokuserar vi på det. Man kommer ju ut på andra sidan oavsett hur utgången blir, men det är så svårt att tänka sig det ibland. kram!
Åh, den där titta-under-lugg-blicken är ju så underbar! Vad spännande att Mileon har börjat äta själv. Ser fram emot när lilltjejen upptäcker att det går att äta för egen maskin.
