Underbar Gåva

Dreggel o spyor är något som ökat drastiskt de senaste dagarna, han är glupsk och efter maten vill han gärna vara alert på stört o flaxa - dock kommer mat upp rätt fort då ;-) Dregglandet fortskrider, måste ha dregglis på honom konstant för bodysarna blir dyngsura på ett huj. Trots man har ett lager dregglisar här hemma så börjar de sina duktigt nu när man inte kan tvätta dem - klart man kan vaska upp för hand nu när tvättmaskinen går helt bort, men med både dreggel o spyor på så känns det som dem inte blir rena.
Vi får väl även se hur länge hans garderob räcker, försöker inte slänga kläderna i tvätten för minsta fläck nu i den vattenlösa tid som råder i huset. Hå hå ja ja!

Just nu powernappar lilleman i famnen på mig, han ska ju påbörja nattningsproceduren om en dryg halvtimme men då ögonen gick i kors vid 18-taget så fick han slumra in en stund så slipper vi tjurskalle deluxe. Får snart väcka honom o hoppas han är på hyffsat bra humör.

Jodå, Mileon har fått kläm på mage-till-rygg nu! Dock har han aningens problem när han rullat över och då fastnar han med huvudet och verkar inte göra någon tendens till att ändra läge på det för att ligga plant med hela kroppen efter rullningen. Det kommer väl det med, säkerligen hans något kantiga huvud som tar emot ;-)

Ja det finns verkligen för och nackdelar med allt! Det har man verkligen fnulat på de senaste dagarna och tyvärr - även märkt av på andra nivåer. Jag trivs jättebra där vi bor, sedan är det fint att släktgården får leva vidare. Må det vara urtrist vintertid när man har barn o vagn, då är det inte många promenadslingor man kan ta häromkring. Men mycket nackdelar väger upp det positiva som finns.
En nackdel vi fått kännt av ett antal gånger det här året är att med egen brunn blir man rätt handikappad när pumpen till den felar. Att stå utan rinnande vatten med en bebis är ingen höjdare alls. Tålamodet tryter fort och man går runt o fräser åt varandra. Vår allt-i-allo, Mileons farfar som alltid rycker in och hjälper oss - är uppe i fjällen och kommer åter i slutet av nästa vecka. Pappan har verkligen försökt det han kunnat här hemma, men icke. Förmodligen måste man ner i brunnen och kolla läget på rör o pump, lattjo. Har vi otur måste det grävas upp rör - aningens svårt med tjäle kvar i backen.

Det känns som vi inte kommer ha vatten på år och dar här hemma, och det stör en enormt. Man tappar helt lusten att laga mat, för det blir ju faktiskt disk då, och det tar onödigt på det vatten vi har i dunkar.

Man prioriterar det viktigaste, Mileon ska ha vatten till sig själv o rengöring av nappflaskorna, vi har vatten att dricka och tvätta oss med. Katten ska ha vatten. Det går åt en hel del vatten av bara detta.

Får se hur länge man står ut, får emigrera till Mileons farmor o farfar annars.

I slutet av graviditeten så fick jag en snilleblixt, att jag skulle såklart fortsätta blogga efter lillskrutten kommit och sedan använda bloggens material till att göra en bok - en bok (alt. flera böcker) som Mileon ska få när han blir äldre. Nu skriver jag ju rätt ofta men man får sålla lite så ska det gå finemang o få till en bok eller två, eller kanske tre ;-) Bilderna kommer ju också vara med. Vi får se hur många böcker vi kommer behöva för att få med hela historien, frågan är hur pass länge man kommer blogga om honom? Vi tar det som det kommer!

Från glada gubben på ÄL-testet till sista gravidinlägget - till en ny epok där man förmodligen får dela upp i kvartal eller liknande under Mileons första år och sedan kanske ett år i taget/bok får plats - tror man inte bloggar lika frekvent då.

Kan vara roligt o ha :-) Jag kommer om inte annat uppskatta att ha det i bokform!
Finns ju rätt många tryckbolag som tillhandahar denna tjänst så man slipper så mycket jobb o få till boken ur bloggen.

Så det är vad jag pysslat med idag efter jag kom hem från tandläkaren, tar sin lilla tid - är halvvägs igenom första boken - så jag har hunnit en bit iallafall. Nu vaknade skruttungen här - ligger i vagnen inomhus då han vaknade av magknip när han låg ute då jag var hos tandläkaren. När jag kom hem fick jag ta över sövningen så pappan kunde fixa med vattnet - igen! Helt sanslöst va problem vi haft med det i år!

Ja här har vi väl inte haft så jättebra rutiner vid sovdags, inte dagtid då han tidigare somnade efter maten och kunde läggas därefter. När det inte var läge för mat då plutten signalerade vila, så stod mamman helt plötsligt aningens rådvill och antog att nu blir det tufft o få han o somna på något annat vis. Men det gick ju med att låta han somna mot axeln. Dock är det inget man önskar att han vande sig vid så någon ändring på detta måste ske innan han blir för stor o tung.

Så alldeles nyss signalerade plutt att han var trött, dock inte för trött så han gastar o gapar - utan lugn. Så lade honom i soffan och myste in honom i filt och la snutten brevid. Han var inte riktigt med på noterna så tänkte att jag mjukstartar detta med att ligga brevid honom. Efter en kvart så sov han!
Hoppas vi kan få till det här framöver. Vi tar dagtid först och fortsätter jobba på kvällsnattningen. Lilleman sover ju fortfarande i vår säng, men ska framöver låta honom somna själv och inte på någon utav oss. För att sedan introducera hans säng igen - får allt göra den riktigt mysig innan dess! Dock är han så varmblodig men ändå vill ha den där känslan av att ligga trångt - får klura lite på det.

Blir att prova sig fram o söva honom dagtid i soffan och i vår säng så länge - dock väntar jag på babyvakten så sängen går bort tills dess då jag verkligen vill vara säker att jag hör honom när han sover på övervåningen.

Första dagsvilan brukar han ta i vagnen, han brukar gasta när man klär på honom - då är han trötter. Sedan lugnar han sig på en gång när han kommer ner i vagnen och slocknar när man rullat tre meter på uppfarten. Ungefär!

Babysteps! Hur gör/gjorde ni? Det här känns bra, men kanske finns de saker o finslipa på, för att få det riktigt bra för allas parter. Man är ju så novis, men vet ju att man får helt enkelt pröva sig fram.

Mileon vaknade inte förrän 10.30! Galet, så länge var det längesedan han sov - när han var liten då. Så det blev mat för lilleman och så lite nackträning, då rullar skrutten runt på plant underlag - både mamman o pappan missade det helt. Lilleman verkade lika förvånad själv, och gjorde inte om det heller - säkerligen en tillfällighet men det kommer nog snart när man får vända om honom gång på gång när nacken ska stärkas.

Det är så intressant att titta på alla katterna på lekmattan tycker liten, och mamman älskar verkligen tyget och det känns fint att kunna återanvända det.

När mamman sträcker fram armarna och frågar om han ska komma, så svarar han med ett flin - gulle! Det går verkligen undan med alla framsteg, fort, för fort!! ;-)

..sovmorgonen! :-o

Lilleman sover ännu, han har dock varit lika knölig som vanlig inatt. Istället för att ens försöka mig på o amma vid 5-tiden som brukligt så blev det 200 ml vid 6-tiden då han visade tendens att vara hungrig. Därefter slocknade han av helt o hållet skrutten våran!

Igår ratade han brösten igen, det känns som det är slut på amningen nu helt o hållet. Han har blivit bekväm med flaskan med jämnt flöde och slippa "jobbet" - så frustrerad han var igår, oj oj - det slutade med att jag fixade ordning ersättning för han var så arg på att det inte kom något när han sög några tag. Tror dock inte heller att det finns överdrivet med mjölk kvar i brösten, det "bränner" aldrig längre och dem blir aldrig svullna. Tänker inte ge mig på o stå o pumpa, utan detta får helt enkelt vara som det är nu. Han mår ju jättefint med ersättningen och slipper ju reaktionerna på det jag äter (som vi inte riktigt kan sätta fingret på).

Skynda sig o göra iordning sig själv innan lilleman vaknar till liv då?

En timme blev man snuvad på idag, dock kändes det inte lika farligt o kliva upp imorse när man vred fram en timme. Lilleman vill inte ha sovmorgon, utan vill äta o vara vaken en timme eller två innan han ville sova återigen. Men idag vart det en kort vila, säkerligen vaknade han utav magknip - och han sov på rygg vilket gör han mer lättväckt. Fick äta min brunch med han i famnen, och han skulle också ha brunch, tog sin tid o äta upp för mamman.

Sedan gjorde vi oss iordning och tog oss ut och hurtade oss igenom 5,6 km. Härligt! Men solen var ju blyger. Sonen snarkade sig igenom promenaden och sover ännu ute i vagnen men vaknar nog närsom.

Jag har hunnit fixat för middagen som blir grillat idag, så köttet ligger putsat och klart i marinaden. En blöt tvätt väntade när man kom hem dessutom så den blev upphängd, körde en till maskin och fick dammsuget i hela huset. Ska fortsätta rensa lite om sonen tillåter det, men ska ordna lite snabb mat här som sen lunch - promenaden slukade nog all energi.

Vi måste sätta oss ner o börja planera hur vi vill ha vårat bygge och i vilken ände man börjar med. Ringa o boka tid på banken också. Ja mycket nu, men skönt när det sätter igång - ännu skönare när de blir klart!

Nej ett till ryck nu och preppa grillen så kan jag vara lite duktig inomhus igen sen. Inte varje dag man kan vara så här "nyttig" o få saker gjorda - så bäst o passa på. Jag grämer mig dock så för alla fönster som skriiiiiiiiker efter att få bli rena, hu o ve :-/

Mileon fick sig en lekmatta att busa på efter mamman varit lite kreativ vid symaskinen igen. Fyllningen är en tunnare skummadrass och tyget är från ett påslakan (tog hem den när vi tömde mammas lägenhet) som tyvärr hade fått sig en reva - så den revan blev ju bortsydd. Blev ju en bra lekyta ändå! :-)

Han ligger där nu nöjd som bara den, dock att träna nacke är lite svårare på den då han hellre glor på närmaste kissemiss. Men de kommer ju de med, han höjer ju huvudet men inte lika högt som han brukar.

Skrutt tjongade upp ögonen vid 7, rena rama sovmorgon en helg!? Mja, inte direkt kanske. Mamman var trött i ögonen efter att ha tröstat liten flera omgångar i natt. Självklart var det svårt o somna om efter varje gång, så det var mycket grus och sand i dem stackars ögonen. Frukostflaska och mys/bus i sängen - härligt o ligga kvar o bara vara ett tag. Klev upp vid 9.30 och då var det mamman o pappans tur för frukost efter att ha fixat bort pyjamas på lillmannen. Mileon ville dock inte sysselsätta sig i babygymmet, så fick sitta med mamman och läsa morgontidningen. Han slocknade sittandes där i knäet, plutten - han var verkligen tyst o lugn så anade att det var sovtajm igen ;-)

Trodde att vi skulle kanske hinna äta upp och kunna gå ut för en promenad i solen men nix. Låter han sova så får vi gå ut senare istället, vill inte rucka alltför mycket på honom. Igår blev det upp o ner då han fick väckas för att åka till bvc, blev en riktig gnällis senare under dagen trots han fick sig en sovlur på köpis i dryga 1½ timme medans mamman satte sprätt på pengarna (ja även där..).


Mileon brukar egentligen bli väldigt gnällig och skrikig när John Blund knackar på, han kämpar oftast in i det sista (dagtid!) och gnäller sig till sömns. Så detta var väldigt ovanligt, helt tyst somnade han rätt upp o ner. Han har ju alltid annars innan somnat till mat, somnat vid bröstet eller blivit sömnig av ett rejält nappflaskmål. Sedan han ändrade sina rutiner nu igen så har det inte riktigt varit genomförbart, och jag blivit aningens förvirrad hur jag ska söva honom på något annat vis - för han är ju van vid o somna till mat, men det går åt rätt håll nu!
Han vill somna i famnen, har upp han mot axeln och låter han "gnälla" sig till sömns och jag hummar lite tyst. Sedan kan jag lägga ner honom efter en stund.
Just det där gnällandet går inte o förklara, han är egentligen inte direkt ledsen utan mer arg att missa saker tror jag. Sövningen någon annanstans än hemma funkar just nu inte alls, då är det för spännande och han kan inte slappna av helt o hållet.
Annars funkar även sövning att lägga han i vagnen och gå ut på en promenad, det funkar absolut inte o söva han i vagn inomhus - då har mamman en mycket arg son :-)

Det är farligt med nätshopping, det går fort o hitta massa fint! Och nu blev det lite klickande och hem kommer snart dessa ting:

En pingvin-mobil jag tittat på länge men inte fått tummen ur och köpt, må det vara lite sent ute för en sådan och att M redan har saker o titta på - men mamman kunde inte låta bli.
En röd bumbostol som jag tror kommer bli så poppis, lilleman älskar att sitta och vrider sig gärna fram o tillbaka för att vara med.
Padwico barnvakt, jodå - jag var egentligen från början ute efter en annan modell och sen kom det liksom ur glömska - men efter mycket om o men får det bli denna modell 903:an. Den är ju känslig och fått bra kritik.
En leksak till - i bara farten :-)

Var farligt nära o klicka hem en gåstol med, men njae... jag är lite si o så för sådana.

Idag var vi till Helena, den bvc-sköterskan som är mest reko av dem tre. Kände förståelse och det var så skönt, hon tyckte precis som många andra av oss att det ska vara hälsosamt även för min del - det var bara bonus att jag ammade lite då och då när det passade. Rekommenderade Lactulos för skruttens mage om den blir kör i vägg av ersättningen, men tycker han kommit igång rätt bra och ännu inte hård i magen.

Fick göra depressionstestet idag, hon tyckte det var konstigt att jag inte fått gjort det tidigare. Fick ju en hel del poäng då mycket spelar in hur jag mår just nu, varit jobbiga dagar med stor saknad efter min mamma.

Hörde mig för om föräldragruppen och nej, det blir inget av förrän i april för oss. Lite tråkigt faktiskt, vi kommer ju inte med i samma grupp som våra grannar, får allt försöka få kontakt med dem på något annat vis :-) Gå förbi o plinga på tycker jag är aningens för påfluget dock. Ha ha!

Och egentligen var det dags för smak-start-samtal med men det sa vi ifrån för, skjuter upp det en månad till.

Öppnis finns här! Tjoho! Tydligen rätt välbesökt med, så det ska jag kolla upp och komma iväg på.

Skrutten har slagit av en aning på takten, men kurvan ser fin ut - inte mycket till och han är på normalkurvan. Dock korrigerad ålder är han allt en stor kille ;-)

Nej det kändes bra idag tack o lov, det magonda försvann rätt fort när jag såg vem vi skulle träffa idag. Lillfis skötte sig ypperligt och fyrade av leende och tittade väldigt intresserat på sakerna som fanns där.

Mamman har ont i magen, helt sjukt att man ska ha det så här.. Ska snart väcka lillemannen för att kuska till BVC och det är därför mamman har ont i magen. Är så trött på pekpinnar, att det är ditt o datt om den där jäkla amningen. Igår ratade han t.o.m bröstet, nu ammas han knappt 1-2 ggr/dygn och det är ev. nattetid och tidig morgon. Sedan ska det knölas o stökas. Tror det har någon koppling och drar mig för att amma nu. Han är nog känslig mot något jag får i mig - och ändå undviker jag så mycket i kostcirkeln för att slippa en (ännu mer) gasig mage på Mileon. Ska jag plocka bort ännu mer vad jag får äta så strejkar min kropp helt, jag tror absolut att mjölken sinat pga min kost - får inte i mig tillräckligt, trots jag tar kombitabletter. Vill inte ställa mig på vägen ens, hu! Och inte kan jag påbörja med mina gainers förräns Mileon slutat amma - då det innehåller alldeles för mycket laktos - vilket blir problematiskt för honom o smälta. Jag med järnmage blir emellanåt fisig av dryckerna, så vad skulle inte han bli?

Så får se vad dem säger denna gången. Dem ska ju alltid utmåla det större. Det är synd att jag aldrig fått stöd ifrån dem, jag känner verkligen inte att det är några jag kan vända mig till om det skulle vara något - tyvärr!

På vårat BVC är det tre stycken som jobbar, vilka man får varva mellan hela tiden - jag tycker det är virrigt, önskade att man hade en tilldelad istället.

Ja det är väl dags o känna sig värdelös igen då och göra ett ryck o komma iväg!

Tack förresten för de fina kommentarerna igår för mitt sy-verk, det är inget fancy alls - "vägg-kudden" är inte ens färdig, utan väntar på att kunna sys fast/fästas fast med skötbäddens fodral - så nu är den bara inkilad mellan bädd o vägg. Nåväl, den gör sitt jobb ;-) Tyget går att hitta på IKEA, finns i både rött och limegrönt!
Och tack för kramar i mitt dämpade inlägg, vissa dagar är riktigt tunga. Kramar värmer ENORMT, oavsett om det är riktiga eller via webben. Tack ♥

Mileon börjar bli lång, det märker man om inte annat på skötbordet - och nu när det sprattlas och skjuts ifrån med benen när man minst anar det så har det hänt en o annan olycka med att tjonga in lilla huvude i väggen. Detta resulterar i världens gråtattack förstås, lillemannen vår!!

Har länge tänkt sy nån lösning på det hela så vi slipper detta "väggbonkande" och se där, idag var Mileon så snäller och tillät mamman sitta vid symaskinen - ja Mileon hejade förstås på liggandes brevid på bordet vid symaskinen ;-) När jag ändå höll på och fick en tygsnutt över så sydde jag ett fodral till förvaringskorg och en dregglis - se där, så fint allt matchade! Ha ha!

En väldigt simpel lösning helt enkelt, får se om jag orkar bemöda mig o sy fodral till skötbädden framöver med, känns nästan kaka på kaka o köra samma tyg nu ju som jag tänkt från början och därför införskaffat mig tyget.

Verkar tycka om o vakna vid sex den här gossen, trots bök o stök om nätterna. Dock står han bara ut i två timmar o är så trött sen, idag slocknade han utan maten för den hann jag inte ens tänka på innan han gosade in sig i mig och snarkade på fem röda. Får se när han vaknar igen, då är han nog hungrig som en varg!

När han väckt mamman på morgonkvisten så låg vi o språkade, berättade om mormor som längtade så att få träffa honom, hur hon pratade o kände på magen. Det gör ju så ont just att hon aldrig får uppleva vår fina pojk, och det brast för mig där och då - Mileon betraktade mitt gråtande ansikte och försökte smila mamman glad igen. Älskade plutt!

Hon skulle alldeles säkert vara den som kunnat charmat Mileon totalt, vara den som fick han o skratta ordentligt högt o ljudligt för första gången, locka fram dem härliga lipflinen han gör när han är sådär alldeles busig på en gång utan större besvär. Tänk vilken fin människa Mileon missar i sitt liv! Det är så orättvist..  Mileons mormor är nog en stolt mormor där hon är nu, men om man ändå kunde trolla.

Saknar mamma så enormt mycket, hon blev en mycket stor del av vårat liv sedan hon fick sin cancerdom - man ville umgås så mycket som möjligt, ta tillvara på den tid som fanns kvar. Så det är ett stort ekande hål just nu, man väntar fortfarande på samtal, eller se en mintgrön bil komma inrullandes på gården.

Så extremt små saker påminner om mamma, mamma hann köpa en hel del till Mileon och det är så kluvet, det är skönt att få klä på honom vissa plagg som hon hittat till honom - men det gör samtidigt ont att hon inte få se honom själv i dem. Och se den där rynkan Mileon har, den som även hans mormor hade. Åh.. :-(

Natten blev ovanligt lugn, men mamman är trötter ändå. Må det var några uppvak men det var lätt o söva om honom. Försökte tjuva åt mig lite sovmorgon men lillfisen var svårflirtad på den biten. Dock när en annan piggat på sig, ja då passar han på o slumra i dryga 30 minuter!

Det nyinköpta babygymmet är populärt, han kan sitta 10-15 minuter om han är på bra humör - han flaxar o sliter i leksakerna som hänger där. Nåväl, bra att den gick hem iallafall. Och så är det smidigt att bära runt också!

Nu sover han lunch och jag hoppas han gör det ett tag nu, det är ju lite si och så med sömnen. Ska passa på och hämta morgontidningen och värma lite lunch - förhoppningsvis får man äta i fred? Ja, det är inte så givet längre. Det blir liksom en bonus och få äta utan en bebis i famnen alt. utan "skönsång" från en arg o förtvivlad son som inte tycker man ska äta utan roa honom 24/7 ;-D

Idag åkte mamman o lilleman iväg på morgonkvisten, ett stopp på Barnens Hus o köpte ett lekgym, dregglisar, napphållare och badleksaker - sedan åkte vi iväg till Emma o Venla. Venla är Mileons gamla salskompis på barnkliniken, så det var jätteroligt o ses! Hon är ju nästan halva lilleman, så pyttig ännu! Söt som socker precis som mamman sin :-)

Snackade o hade det trevligt, synade deras jättefina hus också - vill verkligen få fart på något av våra projekt nu med detsamma, vill också ha det fint o fräscht! Blev bjuden på lunch o fick lite kläder dessutom som Emma rensat ut - guld värt - dem växer ju så otroligt fort så man hinner knappt köpa in allt i rätt storlek - speciellt just nu :-)

Mileon var vaken nästintill hela tiden vi var där, även på dit vägen. Så han var ju lagom kinkig och en annan var trött i ryggen o bära honom, inte o tänka på att lägga ifrån sig honom - han tjuter som en siren då, ha ha! Packade ihop oss innan han blev helt övertrött, men inte hjälpte det - han tjurade länge o väl, i alla tonlägen.
Väl hemma så tjongade han upp ögonen igen och fortsatte i samma tempo, och där är vi väl fortfarande. Får stå ut en timme till möjligen och få honom i säng.

Men haft det riktigt trevligt! Roligt o träffa folk med barn i snarlik ålder också :-D Tack för idag!

Magen har varit lagom lugn idag, men det brukar komma dubbelt upp på kvällen/natten då. Bara o bita ihop, pappan ska jobba imorgon bitti så får se om han får någon sömn stackarn ;-)

Vi har ju inte fått något vidare stöd utav BVC med Mileons problematik med magen, det känns inte mänskligt för fem öre att ha det så här i längden - varken för honom eller oss. Nu när även nätterna får sin törn och att han störs så utav det att han vaknar o skriker, frustrerad och gör grabbar tag i vad som helst för att stoppa i mun o suga på för att lindra det hela. Då gör det ont i mammahjärtat! Jag har verkligen bomull i huvudet för att nätterna blir så sönderhackade, nappen vill han ha stup i kvarten men spottar ju som sagt ut den när knipet släppt för stunden - och sen kommer det åter drygt 30 sek upp till 2 minuter senare igen, nappen igen!! Har legat förtvivlad i sängen och hört på ynkandet från denna lilla varelse, hur ont det gör på honom och så trött han är men kan inte få ro o somna återigen.

"Det växer bort!", "Det går över!", "Så är det att ha barn, vissa får det tuffare än andra" - jo tack, jag har märkt att det är väl standardsvaren man får från BVC. Och tyvärr även lite så på barnkliniken med.

Man står mellan stolarna och vet varken ut eller in. Man får inte direkt medhåll att köra mjölkfritt med ersättning, nej då kommer ju även delamningen försvinna - något dem vill att vi ska köra med in i det sista tills min mjölk sinar ut helt. Men vad är egentligen viktigast? Är det inte bättre att kanske hitta felande länken och få slut på detta elände, eller att jag ska amma för man "ska" det? Jag har dessvärre svårt att köra helt mjölkfri kost då jag verkligen rasat i vikt, och gör det ännu snabbare med den kosten då jag tappar aptiten helt. Är ju inte så stor från början så nu är det inte mycket kläder som passar. Är man egoistisk att känna att nu är det bra, jag måste tänka på min hälsa med?

Nej, det är barnet i första hand. Jag förvånas så över hur lite dem tänker på helhetsbilden. Mår inte mamma bra, så mår ju inte heller de andra i familjen bra. Men icke.

Vi ska till BVC på Fredag och jag känner att snart är mitt tålamod slut, detta mesande fram o tillbaka - BVC ger inte mig någonting mer än att jag får veta att våran kille växer stadigt.

Min känsla? Jag anar att det är någon form av överkänslighet, att han inte kan bryta ner något som han får i sig - men riktigt vad kan jag inte sätta fingret på. Därför funderar jag mer o mer på att köra mjölkfri ersättning och se om allt det magonda ger med sig, men som sagt - jag får ju inte stöd från dem andra att göra så, dem tycker det är onödigt för "det går ju över, tålamod" - och frågan är om de verkligen tror på mig den dag vi kommer tillbaka (förhoppningsvis!) och säger att Mileon är bättre i magen - nej då vill dem återgå till mjölkbaserad ersättning och provocera om.

Men ja, vi har disskuterat detta hemma - och vi ska nog allt testa o se, skadar inte att prova - visserligen aningens dyrare för ekonomin men vad gör man inte?

Det är verkligen kärlek när man tittar på sin son och ögonen tåras över hur lyckligt lottad man är för att ha fått just honom! Hur fin och ljuvlig han är, att förstå att han är våran! Bara sitta o titta på honom, blir man nånsin mätt på vyn? Tror inte det?!

Älskade skruttunge! ♥

Pallrade oss ut när moster Tina o kusin Max kom kring lunch, grillade lite korv och Max fick åka lite tefat nerför en av alla snöhögar vi har på gården - de var roligt förstås! Mileon var vaken en kort stund men slocknade när det var korvdags.

Vi tog oss ut på sjön allihopa, Maxen åkte bob. Dock var det ingen höjdare o skjuta på Mileons vagn efter den snön som kom häromdagen, men det gick när vi turades om. Och så blåste det massor på ena sidan om sjön, fick kämpa oss fram. Man kände att man levde, speciellt mamman som har så kass kondis. Vi får hoppas att våren kommer fort nu så man tar sig ut enklare på fler ställen med vagn.

Maxen hittar på olika tekniker att ta sig ner med tefatet ;-)

Väl hemma igen fikade vi ute, mys! Max åkte mer tefat han, självklart var det världens blöthål där han kom ner med tefatet, han blev bra blöt - ja overallen iallafall! Senare åkte besöket hem o mamman o Mileon gick in efter lite plockande - ja för Mileon han vaknade till av magont strax efter fikat.

Ska göra lite nytta här hemma om man får för lilla herrn, mamman önskar sig en dusch o vill att lilleman ska bli badad innan herr väs smyger sig fram i honom ;-)

Näe inatt var det verkligen inte roligt o vara varken Mileon, mamma eller pappa! Ugh ugh, trodde det inte var sant när han började tjorva redan 00.30. Hysteriskt skrik. Vid 02 slocknar han igen för att vakna 03.30 igen somnar drygt 04.30 för att vakna 06 o vägra somna igen. Vid 07 ligger han o snackar järnet och smilar upp sig. Tokunge! :-)

Denna mage kan ta sig nånstans, får se vad BVC har att säga - är väl inte särskilt imponerad utav deras hjälp hittills så får väl bli barsk snart. Hur länge ska det vara så här? Och speciellt när det påverkar hans sömn så mycket som den nu gör med detta magonda?
BVC väntar ju på reaktion i form av utslag, kan ju ta evigheter innan sådant kommer om det nu är en överkänslighet mot något. Och är det inte reaktion så kan det väl vara magen som är det sanna felet? Dem har ju inte ens yppat att undersöka den närmare. Vet att det finns bebisar som fått hjälp, så vart går gränsen att få den?

Nej nu är det slutgnällt för idag, jag är på rätt gott humör trots den yttepyttiga sömn jag fått. Nu inväntar vi moster Tina o kusin Max för att vara ute o mysa i solen, blir en repris idag och grilla korv! Kanske kommer vi ut på isen med? :-) Plutt sov inne i vagnen 1½ timme, han slocknade efter frukostflaskan - väl behövd sömn förstås. Annars sover han ju inte nonstop 1½ timme inte nej.

Vi har haft det riktigt trevligt ute idag i solen, Mileon sov för det mesta i vagnen men var uppe lite också och satt o myste i famnen :-) Grillade korv och softade i solen.

Han är så söt i sin nya outfit, ÄLSKAR kaxs lurvjacka - han har redan växt ur en storlek så vi handlade en större igår. Till det har han även grå fleecebrallor. Olika färger på mössor och dregglisar varje gång. Och vita vantar från Newbie. Det håller lillkillen varm o go i vagnen där han ligger på lammfällen dessutom. Alldeles lagomt! Det är väl tidsfråga hur länge man kan ha fällen kvar i mjukliften - dels för han växer så det knakar och dels är det snart (förhoppningsvis) varm vår hos oss!

Nu ska vi påbörja myslördag här hemma, lite god mat o dryck till mamman o pappan och så hoppas vi att Mileons mage fortsätter att vara ok! Man ska väl inte hoppas på för  mycket, har man lärt sig..

Älskar att bada, han plaskar och får den som badar honom dyblöt. Gråter inte lika mycket när han ska upp ur badet, förr skrek han hysteriskt men nu är han för det mesta nöjd när det är slutbadat.

Äter i snitt 200 ml ersättning per gång. 3 timmar emellan dagtid. Natt och tidig morgon ammas det.
Somnar vid 20-21, vaknar för mat allt från 3 - 5. Gör morgon från 7 - 9. Sover 1-3 timmar vid lunch, och drygt 1-1,5 timme på eftermiddagen. Vaknar lättare av magknipen numer, förut kunde han genomlida dem för det mesta sovandes utan att väckas helt o hållet, men nu är det för minsta lilla. Vissa dagar blir helt upp o ner tyvärr för sömnen blir så rubbad.

Gillar leksaker med öga, näsa, mun. Favoriten är aktivitetslarven han fick i julklapp av moster Tina. Vi har även köpt en aktivitetshund som vi anar komma att hamna bland topp fem.
Han låter som jultomten ibland, kommer små "ho! ho!" och när vi snackar med honom så låter det som han säger "heeeeej" - otroligt sött!

Slickar på kläder/dregglisar, smaskar på händerna. Börjar visa intresse o smaka på allt, men har svårt o få till det ännu.

Blir KNÄPP på den där magen som ska envisas o göra så ont på lilleman! Han sov till 3 - låg o stökade o gruffade till 4 då det eskalerade. Sedan kurrade magen på honom och gav honom mat. Vid 5 smög jag mig ner för toalettbesök och väl på sitsen så gråter han igen.. Sen var han mer eller mindre vaken, på mig tills vi klev upp - fick plugga i nappen som lindrar det onda, men han har ingen bra relation till nappen i övrigt så när det onda gett med sig för stunden så spottas den ut - och i nästa sekund gallskriker han för knip o vill ha den igen.
Mamman var mör i ryggen, och tålamodet trytande.. 

Mileon visade rätt snart att han ville sova igen, så en flaska senare sov han på mamman. La ifrån honom, men nepp! Fick söva om honom och då sov han i 5 minuter innan han skrek av det magonda igen. Byltade på oss kläder o knallade ut i snöovädret, vädret vi hade gärna sluppit men för att M skulle sova lite mer sammanhängande så blev det så. Snögubbar var vi hemma på gården igen. Ställde vagn o barn i farstun, han gnällde till några gånger men somnade om själv. Han sov en knapp 1½ timme inkl. promenaden.

Om man ändå kunde få köpa en ny mage åt honom, kosta vad det kosta ville - jag skulle gjort det!

Blir nog en slapp Fredag idag - seg seg seeeeeeeeeg.

Förstår att vissa vet med sig på en gång och somliga skäms. Jag är bara rak o ärlig med vad jag tycker. Har redan i tidigare inlägg då och då även skrivit om hur trist det varit med dålig feedback, så tycker inte någon borde undgått det.

Och det finns ni som vet med er, att det är inte er jag menar. Blir så glad över att se era kommentarer!! Önskar man även hade tiden att svara tillbaka, men prio blir vid egentid vid datorn är uppdatera denna blogg, facebook och försöka läsa ikapp mig i andras bloggar.

Jag kommer framöver byta lösen, jag mailar uppgifter om det till er.

Mileon sov inte lika bra idag då vi inte kom ut på någon promenad, det grå vädret lockade inte och så skulle vi iallafall flänga runt idag. Han sov knappt en timme men passade på o slumra en kvart i bilen till sjukhuset också.

Laszlo gick igenom honom helt o hållet, blev godkänd och ska nu inte följas upp mer på barnkliniken om det nu inte blir något med det motoriska, vikten eller blodvärdena framöver. Vägdes också och han väger stadiga 6180g nu. Cirka 250g/vecka i uppgång. Laszlo så att han svälter ju inte ;-)

Så nu är vi förhoppningsvis färdiga med rännandet där, ja förutom till sjukgymnasten då varannan månad.

Tyckte Mileon skötte sig ypperligt trots han inte sovit så bra, vi hann även med o storhandla utan problem - och då var det ändå matdags för skrutten som annars brukar skrika sig blå när hungern kommer smygandes. Han halvsatt i vagnen (hjälp av filt) och var så nöjd, slickandes på sin dregglis - något han börjat med om han kan nå den med tungan ;-) Som om han inte dregglar så ska han slicka dessutom, drypvåta dregglisar med andra ord.

Nu är det skriksession igen hör jag, en övertrött kille med orolig mage. Hoppas hoppas det blir en relativt lugn natt, det bökas o stökas nu dessa nätter - förut kunde han sova sig relativt igenom knip o prutt - nu vaknar han på stört och snyftar o ynkar.

Ja nu känns det som det är läge och sätta ett nytt sista lösen på bloggen, det var ett femtiotal som fick lösen och trafiken in på bloggen är i snitt 30-40 stycken unika om dagen, men man märker tyvärr att feedbacken är desto sämre. Att dela med sig såpass mycket som vi gör så är väl det minsta man kan önska sig att få lite tillbaka då och då? Kräver ju inte att man skriver var gång, men det går väldigt långt mellan gångerna för vissa - och andra kommenterar typ... aldrig! Inte ens om någon varit in flera gånger under en dag.

Jag vet ju själv med mig hur tråkigt det är att inte få kommentarer, så när jag själv läser bloggarna jag har som favoriter så ger jag mig till känna på ett eller annat vis. Dock blir det inte lika ofta man hinner uppdatera sig nu när Mileon tar mer o mer tid.

Det är ändå en väldigt privat blogg - och vill ha den så intim som möjligt - det känns olustigt när folk tar men inte ger tillbaka. Har man tid o läsa, kan man ta sig tid o kommentera då och då. Jag kan lika gärna hålla bloggen helt privat om det ska vara så.

Något vi måste bli bättre på här hemma är att filma småsnuttar. Även vid vardagliga stunder. Vi pratade om det att de kan vara roligt att ha små filmsekvenser att tota ihop o göra en längre film som man kan kika på tv'n osv.
Det har blivit mer viktigt för mig att inte bara ha fotografier sedan min mamma blev allt sämre. Jag orkar dock inte se på "levande" bilder på mamma ännu men är tacksam att filmsnuttarna finns. Så skärpning skärpning på oss!

När J fyllde 30 år så fick han digitaliserade filmsekvenser från han var söt liten plutt (nå, han är söt fortfarande!), filmat med en superåtta. Jätteroligt och se så långt tillbaka, lite synd att det inte fanns ljud med :-)
(För övrigt var det så faschinerande o se han som liten bebis, Mileon är så lik pappa J - hur sjukt är inte det när Mileon ändå är donatorbebis?? Vi har väldigt roligt åt det iallafall, att det kan vara sådana likheter med inga gener alls från J's sida. Skojar om att J måste donerat i smyg innan hans simmare blev helt kaputt. Eller så har han en dubbelgångare där ute nånstans.)

Önskar även jag haft sådant sedan jag var liten men det finns bara bilder. Eller bara? Jag o mina syskon är relativt förevigade med fotografier om man jämför med andra i samma ålder. Bara synd att pappa min tappade sitt fotointresse och lät sin systemkamera damma mest i något skåp då jag kom till världen. Mileon kommer iallafall bli förevigad bättre än en annan, men det är ju nya tider nu när tekniken inte är lika dyr som förr och så är både jag och J fotointresserade. Måste skärpa mig och plocka fram systemkameran mer, den har knappt blivit använd sedan Mileon kom. Det är så mycket smidigare med lilla kompaktkameran många gånger.. Och familjebilder måste tas! Hann ju inte ta några fina magbilder heller, skrutt!

Imorse filmade jag när Mileon snackade med pappan sin, det låter så himla roligt - nästan så man tror att han verkligen säger "heeeeej" tillbaka när man hejar! Han är bra söt på morgonkvisten :-D Charmar och är för det mesta väldigt cool tills han känner va trött o hungern.

Sitter o bloggar från min mobil, sittandes på trappen i solen. Mileon sover i vagnen här nedanför mig och katten vaktar vagnen så fint. När Mileon knölar så är det katten som reagerar först på det.

Vi har varit ute på promenad i solen ute på isen, som börjar knaka och smälla här o var - snart slut på promenad på sjön. J var med han också, han tog sig en tur på skridskorna istället han :-) Jag halkade mest runt, man märker att det varit fint väder senaste dagarna - glanshalt bitvis, så tempot blev inte lika hurtigt som man önskat sig. Är mest segobert idag då Mileon haft så ont i magen inatt, körde igång vid 01 och det var bara magläge på mamman som dög - han ynkade sig i sömnen också, magen kändes även då. Plutt!! Vid 07 fick det vara nog med den pyttesömn man fått sedan 01, min rygg är KASS för man legat helt galet med bebis på sniskan - det är så han föredrar när magen gör ont. Men vad gör man inte för de små?

Mamman har länge varit sugen på solresa, redan innan skrutt kom så planerade hon i smyg att hinna iväg - men det kom mycket emellan och det blev aldrig läge att resa någonstans, man ville vara hemma när mormor blev allt dåligare i cancern.

Vill verkligen iväg, få komma loss från vardagen en stund. Men vart skulle man kunna tänka sig resa med lillskrutt i bagaget? Vill ju långväga, men det känns väldigt omständigt när M är så liten. Sedan bävar man sig för lång flygresa med, stackars medresenärer säger jag bara ;-)

Nej hur jag än vrider o vänder på det så är det svårt o hitta något resmål, sedan tänker jag.. hur är det med vaccinationer på så små? När dem inte har något fullgott skydd ännu?

Slutar väl med att man sitter uppe i fjällen och lapar sol istället, så långt ifrån sand och paraplydrinkar man kan komma!

Vi kom iväg på en tur idag igen, tror vi gick 3,3 km drygt. Dock är det ingen höjdare och vara långt hemifrån när man har en litens mage som krånglar titt som tätt, tack o lov vaknade inte Mileon utan ålade mest runt i vagnen när magknipen kom. Väl hemma fortsatte han sova, vi fikade på trappen och sedan började pappan skotta och mamman gick in och städade o vek ihop tvätt.

Mileon sover ännu men vaknat till en vända av magknip, tog upp honom och la sedan ner han igen när han vart lugn. Dock med en större kudde så han halvsitter. Han somnade gott om, jag trodde han ville vara vaken när han sovit så länge men han behöver väl sova en stund till då.

Ska sortera lite kläder nu igen, tyckte det inte var så längesedan jag gjorde det. Vissa 62-bodysar är ju så korta i ärmarna! Sådana vill vi ju inte ha, så nu ska dem väck. Och kika vilka 68-bodysar som inte är så farligt stora i storleken o lägga till dem med.

Ja det blev en repris idag igen, gick runt sjön en vända men vädret var inte lika fint som gårdagens. Men det var behaglig temp och blåste knappt något vilket gjorde det rätt varmt där man gick o sköt på vagnen. Mamman känner av i fogarna när man går längre sträckor med vagnen framför sig, hon hoppas såklart det ger med sig tids nog så hon kan njuta av långpromenader nu i vår då det är mer framkomligt överallt med barnvagn.

Kikade på hemvägen hur gamla järnvägen såg ut, men där var det fortfarande mycket snö - sedan var det bara besvärligt att ta sig hem bakvägen så tror man skippar det ett tag till om man vill ha bebis o vagn intakta ;-)

Mileon slocknade på studs trött som han var när vi begav oss hemifrån, och vaknade när vi kom hem då maman vart tvungen o bära honom sista biten för vi orkade inte gå runt allt igen då vi såg att sista vägen inte var plogad. Hemma firade lillskrutten med ett jättelass i blöjan som inte höll tätt. Mamman vart såklart lycklig när det varit dåligt på bajsfronten några dagar, mest unkna fisar. Dock är lillskrutt nu förmodligen en body fattigare, ha ha ha! Vette tusan om Vanish fixar den här kulören om man säger så.

Nu är magen bråkig igen och i kombination av en trött Millekille, så ska hjälpa pappan nu :-)

Alexandra!
Jodå, outfiten passar ypperligt nu! Se så fin han blev ;-D

Idag kom vi hela familjen ut på sjön, där har en gubbe i området plogat upp en bred väg runt - prick 2 km lång, lagomt - och vill man är det ju bara o ta en vända till! ;-)

Härligt väder var det ju med, solen sken och det var riktigt skönt. Mileon slumrade lite av och till trots han redan sovit en jättebra (för ovanlighet ens skull) sovpass tidigare inne. Sedan sov han en stund till hemma på gården då vi kommit hem, då passade vi på o skotta lite. Det har ju kommit sådana mängder snö denna vintern så vi bävar för hur det blir med husgrunden som inte är alltför tiptop ändå. Vi ska ju ta o fixa den nu när tjälen försvinner.

Så, idag var det härligt o komma ut. Gav bara mersmak för en till vända imorgon! Får försöka passa på och ta en vända då Mileon ska sova ändå.

Tror dock inte det kommer vara några problem för lilleman att sova ikväll iallafall, om möjligen en tidig morgon då ;-) Mileon sov en sväng till nu, en timme och vaknade av magknipet. Ja man kan säga mycket om den, men det känns bara som upprepning då. Det blir någon vakentimme till tillsammans, vi ska försöka äta mat och kanske bada skrutten innan läggdags för honom. Vi har möblerat om i sovrummet så nu hoppas vi att Mileon sover på rätt sida. De brukar ju ligga vända mot mamman om de samsover så.

Efter att ha varit hos sjukgymnast får vi mjuka upp armarna och tänka på hans svaga sida i nacke - han har ju lite platt huvud där med men inget hon oroade sig över och kommer räta ut sig när vi ser över hans sida.

Efter 3-månaderssprutan så vart det feber och ont i benen. Två dagar senare var han mycket bättre. Man märkte att han blev mer gnällig och orolig.

Har svårt att sova på dagtid, han kämpar emot och försöker hålla sig vaken - det är väl för han kan väl missa något? Sedan sover han inte lika tungt när han väl sover, och vaknar lätt av magknipen. Man får springa några gånger och vyssja om honom.

Han lipar och flinar gärna nu, helst samtidigt! Ser riktigt roligt ut :-) Triggas igång av att mamman eller pappan petar på näsan med lite roliga ljud/skratt eller när man spelar på hans läpp - det är roligt!

Håller upp huvudet jättefint nu, det är sällan man behöver stötta upp det - utan det sköter han så fint själv. Är mest när han är tröttis, då orkar man såklart inte vara lika alert. När han står så gör han det spikrakt och hela foten nere i backen, blir han hoppsugen ställer han sig på tå och försöker "studsa" för att visa vad han vill.

Finns knappt några plagg kvar i storlek 56 som han kan ha, det är 62 som gäller nu och vissa dubbelstorlekar 62/68. Blöjstorlek 3 (Pampers) - det har vi dock haft sedan han vägde dryga 5 kilon för blöjorna räckte sällan till när det var dags för nummer två  ;-)

Var ju tvungen o leta på lite bilder på mig som liten, det finns lite likheter mellan mig och Mileon - jag har endast gått igenom min mammas del av fotoalbum, min pappa har ju kort han med :-) Trots det finns det inte så jättemycket bilder på mig som liten yttepyttebebis där jag tycker likheten var störst. Det är ju inte som nuförtiden när man smattrar av över 100 bilder på en dag ibland :-)

Go och glad skrutta!


Blåögd fortfarande, dock inte längre - har gröna ögon med lite brunt i.


Bus varje daaaaaaag!

Efter en riktig skruttförmiddag med alla dessa magknip som väcker lilleman stup i kvarten packade vi ner han i bilen och åker till sjukhuset för att träffa sjukgymnasten Johanna. Såklart somnar Mileon på vägen dit, djupt förstås. Och får väckas upp för att gympa lite under värmelampan i bara blöjan. Först nyvaket förundrad men kommer igång o viftar o sparkar, visar hur stark han är i nacken och snackar lite med Johanna.

Mileon har ju en favoritsida, detta har bytts några gånger sedan födseln, vänster, höger och nu vänster igen. Måste motivera han o kika mer till höger, inte det lättaste - vi har ju kämpat med dessa sidor fram och tillbaka. Förut var det ju enklare då man bara kunde lägga honom i sängen/vagnen och bulla upp honom så han inte kunde tippa tillbaka - nu vägrar han ju sova mer än på mage dagtid - och vänder jag hans huvud då i sömnen vänder han snabbt tillbaka, fortsätter man sådär så vaknar han. Kvällen så sover han på mig, då kan jag justera hans huvud rätt utan att han vaknar. När han sover djupt så glider jag ner han försiktigt och han sover på rygg jämte mig - funkar det utan att han vaknar så somnar ju även jag - och då har man ju ingen koll på vilken sida han ligger på. Så får se om hon ser någon förbättring till nästa gång då. Vi får leka o motivera honom så gott det går. Även möblera om så han sover rätt i sängen med - han tenderar ju att titta mot mig när han väl ligger jämte mig och det är ju favoritsidan.

Och så har han en stelare arm, så armlekar ska vi göra emellanåt med för att mjuka upp.

Ska dit igen om någon månad, kanske är han lite alertare då ;-) Var rätt kul och se han samarbeta med Johanna, som för övrigt var trevlig och duktig.

Lilleman har verkligen en skruttdag idag, magen spökar - den har ju varit relativt lugn på sistone, lite magknip som gått över fort men nu verkligen hugger det i magen på honom. Han skriker hysteriskt mellan varven och vi är tillbaka i träsket, hu o ve. Får se om det är något tillfälligt eller om det är o bita ihop igen. Snart kväller för oss så hoppas det blir en lugn natt. Väcktes tidigt imorse av skrutten som hade så ont o besvärligt med magen, så höll det på fram o tillbaka tills vi klev upp så man har inte sovit alltför väl - så lite sömn vore ju trevligt efter denna skrikdag :-(

Vi kollade som många andra på programmet En unge i minuten. Efter nästan programmet var slut så sa pappan "Ja, det känns knäppt men efter man sett det här så vill man ju nästan uppleva det igen!" - Jo... det vill man! Men, sa vi båda i kör - på rätt sätt om det kan gå för sig. Att inte ha något barnteam trampandes utanför förlossningsrummets dörr, att få upp bebis och få ligga kvar, smaka av firar-brickan och få komma upp till BB - istället för att sövas ner o opereras för att sen knappt förstå och ta till sig sin son på flera dagar då han låg bevakad i sal med sladdar. Slippa sjukhusresorna för provtagningar, slippa sond.
Få uppleva att föda barn - på ett så normalt sätt som möjligt!

Vem vet om det blir fler, och om det blir fler - vem vet när! Det är ju inte en självklarhet att få barn..

Har väl kommit underfund att Mileon inte står sig länge på det han äter från brösten, men det funkar ju inte att äta i tid och otid - då gör jag inget annat än att sitter med honom vid bröstet. Känner själv att det inte kommer i några mängder heller, och när jag pumpat så kommer max 30 ml ut. Har bitit ihop i några veckor men det funkar ju inte när det aldrig rätar ut sig, och när man ammar o ammar - han blir frustrerad och drar o sliter i en när han ligger där.. jisses.. Kroppen verkar inte vilja samarbeta längre o producera den mängd M vill ha.

Mileon får mer ersättning och han verkar mycket nöjdare, tycker han blivit gladare och spralligare dessutom sen vi börjat ge fler flaskor än amningstillfällen. Det känns lite bittert att kämpat så och haft lite blandade känslor, för att sen verkligen trivas med amningen - och nu funkar det inte av naturen istället.
Vi kör fortfarande med newborn-napparna till flaskorna, det går för fort tycker Mileon med steg 2 - något vi får öva mer på nu när det blir mer flaska helt enkelt. Han blir ju så trött av att äta, så man får pausa och återhämta sig lite. 

Dock ammas det en sväng på kvällen innan nattläggningen, sedan under natten om han vaknar och morgonen. Någon slurk på dagen som "efterrätt" också.

Känns jättekonstigt, men jag får vara glad att det blir lite amning ändå så det inte är helt tvärt stopp. Han har iallafall fått de första månaderna ifrån mig mer eller mindre. Allt tar nog ut sin rätt med, det har ju varit väldigt mycket omkring en så jag är glad att vi lyckats så pass länge ändå som vi gjort med helamningen.

Nu ska man bara komma in i flaskmatningsrutinerna, det går nog rätt fort det med. Vi har ju egen brunn och får koka vatten så det står härliga till :-)

Mileon har kommit in i en period fär han knappt sover något dagtid, så har han varit hela helgen. Idag vaknade han vid 7.30 och somnade åter vid 8.30, vaknade 10 och sov två kortisar á 20 minuter o 10 minuter långa fram till 18 då han somnade igen och sovit iallafall fram till nu (18.40). Stor skillnad mot annars då han sovit två pass drygt 3-4 timmar och så 2-3 timmar dagtid.

Rädd att missa något, så på kalaset snurrade ögonen på honom en hel del, men vaken var han! Gnäll och så men det funkade iallafall. Han var så stilig i jeans och kofta! Orkar inte bemöda mig o få in bilder här o nu, nu blir det lite soffmys istället.

Så nu är pappan firad av familjen :-) Vi ska väl komma ut o äta en bit också på pappans riktiga födelsedag på Tisdag, blir spännande o se om Mileon kan uppföra sig då ;-D

Det blev riktigt upp o ner igår för lilleman. BVC besöket lagomt till han skulle sova, blev väckt för att få sprutor i båda benen och sen hem. Där han krånglade med o sova, övertrött förstås. Pappan fick kämpa hårt då mamman var tvungen o åka på ett bankärende.

Sedan kom morbror Tim o moster Nathalie hit för att sova kvar över helgen, Mileon sov inte alls länge utan vaknade och gnällde sig mest igenom hela dagen. Pruppen! Öm i benen och så hade han sådant närhetsbehov och vägrade verkligen sova en stund till - lika med... jättegnällig bebis! Som sedan blev bara varmare o varmare. Skulle göra kväller och ge han en Alvedon supp, men lillskiten tryckte ut den gång på gång! Och inte hade jag nå flytande Alvedon hemma heller. Försökte flera omgångar men icke, och ja - jag vet vilket ände man för upp först..
Så frustrerande när han så uppenbart hade ont o feber, och jag kunde inte hjälpa honom med det man hade hemma. Ringde moster Tina o frågade om hon hade flytande hemma vilket hon hade, så pappan fick åka över o hämta.  (TACK! ska köpa en ny flaska åt er)

En trött kille fick sen äntligen en dos, och som slutligen slocknade. Natten har varit jobbig för honom, så varm så varm. En liten kamin. Och ville helst att han skulle sova brevid mig än på för att hålla tempen nere en aning - men nej. Hysterisk blev lillkillen om man försökte. Blev mer Alvedon på småtimmarna.

Han sover nu med, varit vaken en stund på morgonkvisten, inte alls på bra humör då iallafall men inte lika varm tack o lov. Får hoppas det blir bättre under dagen iallafall.

Ja det är verkligen inte lätt o vara liten!

Man märker små små ting som ändras från dag till dag, han har kommit på att han har lite röstresurser som kan användas till att gnälla i olika lägen och utbrista små (TOKSÖTA) tjut.
Han är fortfarande snål på smil o skratt, han avfyrar hellre sina flin när man inte ser på. Och när man tittar på honom igen så tappar han ansiktet helt o hållet. Riktig knäppis är vad han är!

Börjat greppa tag i saker så smått, men han förstår nog inte riktigt att han gör det ännu. Sedan har han börjat visa tendenser till att rulla från mage till rygg, på vår divandel i soffan har han rullat runt några gånger utan hjälp - där är det dock svag lutning som hjälper honom på traven. Har låtit han övat rulla på plant underlag men än har han inte riktigt fattat galoppen där, men det är nog nära om han fortsätter så här.

När han väl ser något, så kan han betrakta det länge. Vissa föremål är roligare än andra, en favorit sedan tidigt har varit vår tavelvägg i vardagsrummet. Fina kontraster där.

Pratar mer med ting, ibland blir han förbannad o skäller på leksaker - det är rätt roande!

Och så har han idag fått 3-månaders sprutan.

Tidigare idag ringde en från Trygghansa och frågade varför jag sagt upp försäkringen med ångerrätten. VA?! Sa som det var att jag hade haft kontakt med en annan på bolaget som skickat uppsägning till mig för att fylla i för att ta bort gruppförsäkringen Care som jag har via mitt jobb OM Mileon skulle få Trygga barnförsäkringen igenom. Hon bad om ursäkt och sa att detta skulle den handläggaren ta hand om, men kom fram till att jag själv ändå skulle skicka in till Care-avdelningen o säga upp den försäkringen.

Jo, men då vill jag ju ha garanti att jag har Mileon införsäkrad för det belopp jag krävt? Hon blev lite osäker men sa lite vagt att han bör blivit godkänd. BÖR? Bra koll... Hon hade blandat ihop vår Care-försäkring som Tryggahansa erbjuder gruppmedlemmar och den stora försäkringen Trygga barn.

Men i brevlådan låg idag försäkringsbrevet och nu kan vi andas ut. Pruppen är "helförsäkrad"! :-D Så bjöd Trygghansa på halva premien dessutom. Tack o bock!

Senare idag lämnar mamman gården för syskonträff med mat o bowling på schemat! Underbart o komma iväg lite :-) Klart det är konstigt utan Mileon, men det är nyttigt och vara ifrån varandra som sagt. Tidigare har man mest varit hemifrån för dejt med mindre roliga destinationer som tandläkare o kurator. Sedan behöver vi syskon det framförallt med all den jobbiga tid vi levt och lever i. Ska försöka inte stoppa in bowlingkulan innanför tröjan och drömma mig bort ;-)

Så Mileon blir hemma med pappa, ska göra iordning mat till pappan också så han har något o äta. Lillskrutten, han sover fortfarande! Vi var upp en vända vid 7, sen blev det mat o därefter slocknade han igen. Tröttfis idag. Inatt har han sovit djupt också, han brukar annars vara rätt lättväckt - men... han har sovit BREVID mig hela natten, och inte PÅ mig. Underbart för kroppen min.

Jag klev upp 8 i tron att Mileon bara skulle powersova, men nej då! Då fick jag sitta o sätta in bilder i album istället. Vi fick BARA hem 1032 bilder igår...

Nu blir det o göra lite nytta, dagarna går ju så fort!

Ja varför är det alltid så att Mileon ska hålla låda så tidigt om morgonen, när han sedan börjar bli trött igen så ska det kämpas för glatta livet att hålla sig vaken (och mamman). När han väl somnar, ligger mamman själv helt klarvaken efter att blivit sparkad på, grymt kissnödig då blåsan fått sig en svängom i dryga halvtimmen..

Låg o tänkte vilken pärs det kommer bli sen och få honom och sova i sin egen säng, himla springande på oss. För när han ska sova i sin säng så blir det i hans rum (hmm.. som ännu varken inte har golv, tak eller väggar ens!) för han störs av oss - ja om han nu inte får ligga klistrad på mamman då?! ;-D
Tror faktiskt på AW metoden, någon form av den blir det nog - blir att dra på sig masken och stå ut, få ordning på torpet. Sådana här gånger önskar man att vi redan var där, att han var mentalt redo för det. Kunna buffa lite i rumpan och sen gå och sova igen. Iofs så lär dem ju sig att sova hela nätter med metoden, men till en början innan dem fattar galoppen då. Buff buff...

Buffa har vi gjort sedan han var drygt 5-6 veckor, men alla gånger har han inte somnat om utan då har man tagit upp honom och lagt han hos sig - det var då han sov i spjälsängen. Men nu sover han ju bara på mamman nattetid, när han får magont under natten/morgonkvisten och det slutligen lättar så har han svårt o komma till ro då han har magknip - då får man buffa han till sömns. Sedan blir det buffning när han vaknar av magknip under sina sovlurar dagtid, det gäller alltså att buffa i tid annars är det kört och man får en övertrött gnällion.

Jahapp, då ska mamman ta och göra något vettigt istället för att sitta här och se dum ut :-)