Underbar Gåva

Det är så skrattretande, här har man verkligen planerat och donat så för resan - jämfört priser och hållt span. Så tänker man att med lite is i magen så kommer vi jättebilligt undan. Men det blir ju tvärtom, nu har både flygpriserna ökat tre gånger sedan dess och boendet ökat! Är det sant eller vad? Nu är vi ändå uppe i vanliga charterpriser så frågan om det ens är värt att sitta och styra upp allt själv. Trött blir man iallafall, det här är liksom vårat flyt - inte.

Så nu spanar jag tvättäkta charter, igen. Och får beslutsångest, igen.

På det så ringer verkstaden och äntligen hittat ny reservdel till bilen, jag ifrågasätter kostnaden då samma reparation inte hjälpte att bli av med felet. Efter mycket om o men får vi stå för reservdel men arbetskostnaderna försvinner. Den dyraste delen. Jag fick ju inget svar sist av servicegubben när jag ifrågasatte - han tyckte väl inte jag skulle komma där och ha mig - men mig sätter man sig inte på bara. Ger mig inte heller i första taget. Så det var skönt o få lite uppgjort och noterat (personen jag pratade med fick allt notera det hela att det skulle vara fritt). Bestämde ett datum senare i månaden så får vi se om vi får peta lite på tiden eller inte iom resplanerna. Nämnde även andra konstigheter som bilen gjort på sistone, misstänker elektronikfel. Jäkla bilar, kanske har det ändå ett samband med tändlåsfelet. Dem noterade och skulle kolla av lite därefter.

Mileon tar sig runt överallt här på dagarna, man vågar knappt sitta vid datorn när han är vaken för han är riktigt klåfingrig. Eluttaget fick jag rädda honom ifrån igår, stod och fixade i köket med honom på golvet så vips var han ute i hallen och pillade. Jag blev så rädd, jösses - vi har barnsäkrat dem flesta uttagen men lämnat ett i hallen där jag allt som oftast använder iom dammsugningen. Men ska han fortsätta så här får jag plugga igen det och använda något uttag i köket som sitter högre upp. Jag var oehört klåfingrig som barn, jag lyckades ge mig en rejäl stöt när jag pillade med eluttag - tacksam att jag for iväg i världens fart bakåt och inte blev fast i strömmen och fått allvarliga men. Inte för att jag är så särskilt normal idag, men ja ;-)
Mileon får inte brås på mig, utan på pappan - han verkade bra lugnare än pippilotta-linda. Jag gjorde nog så min mamma fick gråa hårstrån emellanåt med mina hyss. Och när inte jag busade så gjorde mina andra syskon det istället. Ha ha, ja.. det ska nog inte vara lätt med småttingar.

Jag älskar det ändå, kan sitta och betrakta Mileon på avstånd där han leker och fipplar. Han är koncentrerad och fingrarna virvlar runt, leksakerna byts en efter en, förflyttar sig en bit närmare nästa leksakslåda, suckar en aning och slänger bort dem ointressanta sakerna som ligger överst och hittar under ytan en pryl som han inte sett på ett tag. In i munnen, tuggar lite så det gnisslar. Tanden. Råkar vara för vild med saken i munnen, grimaserar och lägger ifrån sig den och tar upp något nytt. Mamman sitter en bit ifrån, hejdar sig att krypa närmare och omfamna honom. Han börjar bli en egen individ, gos klarar han sig utan - speciellt när man är pigg och leksugen. Älskade barn!!