Kan meddela...

...med dröjsmål (ursäkta mig ni läsare!) att det första graviditetstestet visade NOLL, kontrollstrecket dök inte upp alls. Så det var bara att testa med ett nytt och det visade negativt. Som jag anade. Klart det är tråkigt att något mirakel inte infann sig men den chansen är så minimal och varför skulle man ha sådan tur? Vi dessutom? Nej, sånt sker inte i våran värld.

Men någon mens har inte kommit än heller. Sanslöst! Fert.läkaren skulle ringt upp idag men gjorde inte det, så får se om han hör av sig i början av nästa vecka istället, annars jagar jag honom med blåslampan för roligt är det inte att bara stå o rulla tummarna till ingen nytta.

Flytningarna är inte det samma längre så jag anar att mensen hoppat över och jag helt enkelt haft ÄL. Kan det verkligen vara så? :-o Får höra med läkaren om inte annat sen efter helgen. Har aldrig varit med något liknande, jag trodde i min enfald att man alltid hade en blödning i varje cykel, mer eller mindre. Ha ha! Ja, jag vet inte något om detta då min menscykel gått som en klocka innan (bortsett från diffar och blödningar vid undersökningar o ingrepp).

Jahapp..?

Dag 41, BIM +10 alltså om man ska skriva så. Det känns dumt att skriva BIM dock då vi inte ens "försökt" att bli gravida på egen hand. Den biten gav vi upp med när vi fick svart på vitt att chanserna var så otroligt små då maken mer eller mindre är steril. Det finns ju pyttechans att han fått något mer o piggare spermier men det är inte troligt med tanke på vad läkaren i Falun sa. Makens testosteron har minskat, och minskat - och läkaren varnade för symptom som gör att maken får börja äta hormoner för att må hyffsat. Så det känns mystiskt om han fått bättre produktion. Han har nollat två spermaprov, och det tredje fanns så minimalt med spermier motsvarande en fertil man.

Jag har inga symptom om man ser det så, är fullt inriktad på att det bara strular för det känns som om det inte finns på kartan att det kan ha skett mirakel. Vågar inte ens leta symptom för det känns onödigt hårt mot mig själv, så många gånger man varit skengravid - det räcker nu med kroppens små spratt. Det enda är ju att mensen uteblivit och jag har molvärk från och till, jag blir lurad gång på gång när det rinner till - får springa in på toa och beredd med en binda/tampong, men då har det alltid varit vattniga flytningar.

Ska testa imorgon bitti om det inte hänt något tills dess, jag vet redan svaret. Får väl då ringa till Repro och höra vad dem säger, så här struligt vill jag inte ha det..

Är lite jobbigt med de jag berättat läget för, de frågar om jag testat och tycker jag är dum som väntar så länge. De säger att jag är klockrent gravid men det gör ont att höra att dem tror det, för det gör inte jag - nånstans i min hjärna eller hjärta. Känns inge bra att få lämna negativt besked om man ska gå på min känsla jag har.
Klart jag önskar mig hett o vilt att det SKA vara tvärtom, men det är svårt och förstå vissa gånger hur pass alla dessa år tagit på mig/oss. Man klarar inte av att tro längre efter motgångar på motgångar. 7½ år sedan vi slutade med preventivmedel.

Dag..

Dag 39 nu då, vadan detta?! Väldigt irriterande att det ska ta och börja krångla nu när vi äntligen var i startgroparna. Nu har det gått så långt att jag grubblar mer o mer vad som sker, hade 3 ÄL-test hemma som jag testat med tre dagar i rad och alla positiva. Läste mig till att vissa testat sig fram positivt gravid med sådana, så mest för att bli av med dem gjorde jag exprimentet. Men dessa kan man ju inte förlita sig på helt att det kan vara så jag lägger inte så stor vikt på detta. Har pallrat mig iväg till apoteket och införskaffat mig grav.test, men tänkte vänta några dagar till med det.

Så.. det händer inte så mycket här.


Helt otroligt..

Nej... ingen mens! Sanslöst! Går emellanåt med världens molvärk som om det skulle vara på G men icke. Som jag glor på toapappret vid varje besök, men inte en tillstymmelse där heller som visar att det händer något. Morr morr!

Kliniken ringde upp mig igår och frågade om jag missuppfattat tillvägagångssättet, att jag faktiskt skulle RINGA när jag fick mens och sen få anvisningar om vilken dag jag skulle börja spruta. Berättade att jag fortfarande väntar på mensen.. Oj då! sa hon som ringde. Då får vi hoppas den snart kommer, och om inte skulle jag göra ett grav.test och se om mirakel skett som hon sa.

Men jag ids inte ens pallra mig iväg o köpa ett förbaskat grav.test för så många gånger förr hånar ju resultatet mig och det vägrar jag. Jag tror vi har så extrema små chanser att lyckas på egen hand, när det är så ytterst få (eller inga) spermier i varje sats numer. Så den visan går jag inte på!

Jag fortsätter vänta...

Hoho?!

Dag 32... ingen mens! Har haft lite molvärk men inte mer än så, morr..! Så det är bara att vänta lite mer då, hoppas det kommer igång snart. Tålamod är inte min bästa sida längre vad det gäller detta.

Ska fixa till bloggen framöver, är ju väldigt avskalat och dant. Få upp en header och lite andra ändringar. Har tänkt på det länge och vill ha lite förändring nu, snart. Bara fnula på lite bilder till headern först :-) Lite offtopic, men det rör ju den här bloggen.

Några dagar kvar (?)

Nu är alla vaggisar och sprutor hämtade, bara mensen som väntas nu då. Är på dag 29 och är det som det ska dyker den upp på dag 31. Är bara lite fundersam hur jag ska lösa sprutorna som är kylvara när jag ska ner till Uppsala igen, de måste ju också ner (och hem igen). Men iofs så kan man ju ha dem i rumstemperatur med men då har de kortare hållbarhet men det kvittar ju när man iallafall använder upp sprutorna.

Nedräkning nu då. Ser fram emot det hela men det är lite skrämmande också. Om jag fått en peng för varje gång jag tänkt att "vad enklare det skulle vara om man bara fått det överstökat med att rumla i sängen en stund" så hade jag nog varit mycket, mycket rik i dagsläget.

Leveransförsening

Idag ringde en kvinna från apoteket och frågade om det var bråttom med beställningen då både Gonal-F och Orgalutran hade dem inte inne och det var tydligen problem med leveransen från tillverkaren. Tack o lov beställer jag i tid så än är det ingen fara på taket. Kvinnan sa att förmodligen kan jag hämta ut mitt pick o pack nästa vecka nån gång annars skulle dem höra av sig igen för att jag ska hinna meddela Repro för att se över om stimuleringssprutorna kan ändras något.

Den här veckan har jag blivit lite nojig över att mensen ska komma tidigt, just pga att vi inte har allt hemma. Skulle inte förvåna mig om det blev så ;-)

RSS 2.0