Klädbytarfynden

Fynden är nytvättade, dock glömde jag den vita tvätten så det är lite mer än på bilderna. Det som inte visas är några vita bodys, pyjamaser och en mössa.


IHOPVIKTA I STORLEKSORDNING




STORLEK 62

Muddjeans, gråa velourbrallor, brun finstickad tröja, grå finstickad kofta, tre bodysar, en tvådelad pyjamas och en mössa.


STORLEK 68

Blå/grå/röd rutig långärmad skjorta, två bodys, två långärmade tröjor, en grå bodysuit, jeans, stjärnbyxor, två byxor, skinnjacka och tvådelad barbapappa pyjamas.


STORLEK 74

En huvtröja med siffror på, sju bodys, stjärnbrallor, två enkla mysbrallor, fleeceset och en bodysuit.


STORLEK 80 - (ja jag måste orkat något 80-bord ändå av bara farten?!)

Röd/grå huvtröja, en långärmad Me & I tröja, ljusblå piké t-shirt, två bodys, två prasselbyxor och ett par orange velourbyxor.

Upptagen

Det gör verkligen ont i mammahjärtat o se de röda kinderna, det är hårt o stelt och jättevarma. Hoppas det läker fort o han slipper besvär med känslig hud där på tjockiskinderna sen. Kan ju ta sin tid o läka, men man blir påmind varje gång man ser honom - pluttskrutt! Så kan det gå när man vill ta sig en vinterpromenad. Men då vet man det att han är känslig, får införskaffa rånarluva sen när han blir lite äldre när man ska vara ute o busa på vintern.

Annars ledig tid, dvs när Mileon sover så skyndar sig jag o maken till datorerna - där vi sitter o sorterar ut bilder ända från 2004 för att framkalla. Vi är inte riktigt i fas med framkallningen förstår ni ;-) Måste göra ett ryck nu så vi inte hamnar mega efter nu när man fotar Mileon så mycket. Över 600 bilder är utplockade, och mer blir det!

Igår var jag iväg ensam på klädbytardag, det var så enorma högar med kläder på borden så man knappt orkade tänka tanken och beta sig igenom dem! Speciellt borden i storlekarna jag var ute efter. Jag gav upp efter sisådär noggrannt letande i storlek 62, 68 o 74. Storlek 80 var det så packat med folk så jag orkade inte vänta på o få kolla där själv. Nu håller jag på o tvättar allt, lika bra o få det gjort o få in dem i rätta storlekslådorna man har.
Kön för att få betala, ja... den var lång! Men gick smidigt ändå tyckte jag. Skönt o ha lite mer kläder, får försöka ta mig iväg till en annan loppis framöver där det brukar stå en tjej o sälja fina pojkkläder. Sist jag var där så orkade jag knappt gå igenom i hennes lådor utan tittade bara igenom hennes klädställning.

Mileon slipper gå naken, det lovar jag :-) Köper ju både begagnat o nytt, man hittar ju en massa fint överallt. Blir ju lätt så att man inte hinner använda plaggen så ofta. Kanske blir lite bättre när de använder storlekarna liiiite längre än som nu :-)

12 veckor

Mileon är prick tre månader idag!

Har varit en jobbig vecka med mycket magknip o gaser, bajsandet har det varit sämre med och gnällt mycket. Både mamma o pappa har haft det tufft för att försöka stå ut i gnäll o skriket.

Börjat dreggla mer, sitter han o språkar så rinner det duktigt ur mungiporna på honom. Han småskrattar också nu, men blir snabbt tyst för att fundera vad det var som lät. Pratar gärna med saker han hittar lite varstans. Håller upp huvudet och en bit av bröstkorgen nu när han ligger på mage, riktigt stark. Intresserar sig lite mer för vissa leksaker, studerar dem ett tag för att sen tycka dem är tråkiga - igen ;-)

Hans pruttar o fisar går inte av för hackor! Dem luktar hemskt illa, här snackar vi Skutskär deluxe alt. Fors kartongfabrik ;-)

Just nu är mat viktigt för honom, ofta ska det serveras - enligt Mileon. Och undan ska det gå för annars blir jag otålig och kör igång gnisselpipan! Även nattetid, då han annars sovit tidigare veckor ca 4-5 timmar i stöten - inatt väcktes jag flera gånger av Mileon som var hungrig som en varg! :-) Tillväxtperiod månne?

Firade tremånadersdagen med att åka till VC för första gången. Fick en snabb tid för att kolla upp svullen kind, som visade sig vara lätt köldskada som läker av sig själv - nu har vi utegångsförbud så det inte förvärras. Plutten! Och så har vi en riktig knöleftermiddag/kväll igen då.. Mammahjärtat blöder när det skriks så. Han vill mest ligga vid bröstet o tutta hela dagen, knappt 1½ timme emellan målen - aningens för tätt för kolikmage det!

Till det bättre?

Fick rådet att öka minifomet lite grann och igår var det skillnad på barn o barn, några smil o lite skratt bjussade Mileon också på. Men lite gnäll var det ju under dagen, men inte alls som det varit innan. Tyvärr blev det skriktimme med på kvällen - dock bara EN - stoooooor skillnad!

Idag har det gått smidigt med, det blir väl skriktimme igen antar jag? Jag räknar med det.. Dock verkar han vara trött, lite rödblommig, och var lite varm när jag kom hem idag - får tempa honom till nästa blöjbyte. Nu sover han sitt eftermiddagspass.

Successivt får man lite ork (och vett!) tillbaka. Gått i tjock dimma här hemma sedan det skruvade till sig helt. Har varit iväg till tandläkaren idag så pappa o son har haft egentid, mysigt! Jag hade önskat det varit lite trevligare hos tandläkaren ;-) Bedövningen vägrade ta på rätt ställe, så fick stå ut med borren ändå. Ilade duktigt då jag tydligen har en öm tandhals eller vad han nu sa.

Nåväl, hoppas det vänder nu så man får sin goding tillbaka. Han slurpar nu lätt i sig 180 ml ersättning. Jag ammar på, men märker att det sinar mot eftermiddagen - får hoppas man kan fortsätta ett tag till iallafall. Mår mycket bättre i mig själv, så det känns inte alls på samma vis som det var förut med detta "måste". Han får ersättning emellanåt, han kinkade duktigt en kväll så då fick han ersättning som stora kvällsmålet. Men trots det så vaknade han redan efter tre timmar! Hungrig kille :-) Får se vad han ökat sen sist nästa gång vi ska till BVC, han har verkligen varit extrem med målen - det har verkligen inte fått gå mer än 2½ timme - då baske mig ska han ha mat. Nattetid nästan likadant. Men det blir väl att han vill ha mat även när han varit så mycket vaken (pga det magonda).

Han tjockar på sig, speciellt ansiktet tycker jag det är jätteskillnad. Börjar komma i form - en rund sådan! ;-) Får se om han kommer ha lika många dubbelhakor som sin mamma - när hon var liten. Ska leta upp lite bebiskort o skanna in för att jämföra.

"Mina första år"-bok

Bibbi frågade när vi var där (i Torsdags förra veckan) om vi skulle döpa Mileon, alt. ha namnfest för honom. Inget dera har vi väl tänkt sa vi - vilket är sant. Då gick hon iväg o hämtade en bok hon köpt just att ge om vi skulle haft något utav dem ceremonierna. En jättesöt första-år-bok! När jag var gravid hade man ju planerna att hitta en söt sådan och fylla i från början - när jag sedan fick en snilleblixt (kommer ett inlägg om det framöver) så vart inte första-år boken lika viktig.

Men nu har vi en och jag är jätteglad för den! Ska fylla i, framkalla bilder och försöka få den så komplett den kan bli. Det gjorde ont i hjärtat att se en sådan bok hemma hos mamma när vi rensade i hennes lägenhet, en bok som var tänkt att vara min lillebrors - den var helt blank. Jättesynd, för det skulle vara ett fint minne när han själv inte kan fråga mamma längre hur han var som bebis.. Tur ändå att han har äldre syskon som minns mycket!

Jag vill inte att boken ska ligga bortglömd iallafall. Man vet aldrig hur livet kommer se ut i framtiden.


Tack Bibbi o Morfar!! ♥


Gasvarning

Något som också ändrats sedan Mileon blev förbytt är lukten på gaserna han släpper! Det luktar förskräckligt illa!! Jag kan sitta o klökas av lukten, spelar ingen roll om han bara släpper en minifis i blöjan - på tre sekunder är halva rummet "parfymerat".
Ska det verkligen vara så?!


Så trött i huvudet, ska pumpa ur det sista M somnade ifrån nu och vila på soffan själv. Orkar inte följa med just nu på nätet, det kommer väl - men vill tacka för pepp o stöttande ord, det är guld värt när allt känns kaotiskt hopplöst. Tack!

Så fortsätter vi...

Känner mig verkligen helt urlakad. Från att ha tagit det mesta utav jobbet av vår son sedan maken började jobba, med en son som verkligen krävt närhet osv. Ja man har ju inte fått sovit utan någon klängandes på en på ett bra tag o sedan haft sömnen sönderhackad rejält. Dock fick man ju lite lättare när han sov längre pass ett tag men sedan i Torsdags så känner jag inte igen vår lilla pojk.

Han sover hemskt oroligt av magen, ligger o fiser massor och vaknar av krampen/ljuden av sina odörer han släpper. Och när han är vaken är det mest gnäll o gråt, finns inget som duger speciellt länge. Och så spökar magen och gör att han gapar och skriker för det :-(

Nummer två verkar inte bli daglig basis numer, efter den yttepytte skvätten med oljan så gjorde han ett lass och sen inget mer. Han trycker o frustrar, gråter och kvider.

Jag blir så frustrerad, så ledsen och så TRÖTT. Man sover kasst, och sedan höra det eviga gnället/skriket. Huvudvärk? Jo då.. Lider verkligen med plutten, han kan inte ha det lätt! Kommer nog bli knäpp om detta fortsätter länge till! Give me mercy!

Blir sur o tvär, spottar o fräser. Önskar man hade mer ork o tålamod, men hursom blir den lille inte nöjd. Det är väl någon fas och en extra touch på det magonda. Kommer väl snart ringa VC för att få han kollad, känns helsjukt att det ska vara så här när han knappt sover när magen är som värst. Så små barn bör ju sova?!
Han känns stundtals varm men ingen feber, är väl för han håller låda hela tiden förstås...

Får man säga upp sig?

Det är så uttröttande med en missnöjd kille, tack o lov satte magen fart igår med ett rejält lass som gick igenom ända ut till byxorna. Men så mycket nöjdare för det blev han ju inte?

Det är bara en kort stund på förmiddagen han är lugn och inte kinkar, sedan är det mest utspänt över resten av dygnet. Gråt, gnäll, kink. Krystar och skriker som bara den efteråt, sedan får man magknip på det och då funkar ingenting. Och ser man bara på mamma så skriker man för det.. Hör man bara mamma prata med en så gnäller man, men man vill inte komma i famnen för då blir man tokledsen. Trots man är bytt, matad etc etc... Ja, jag skulle lätt säga upp mig som mamma stundtals för jag har ingen energi och tålamod kvar.

Man ska aktivera honom, och inte aktivera honom. Pendel svänger fort! Nu börjar han tröttna på att sitta i babysittern, så får väl försöka roa han på något annat vis innan han blir för gnällig. Ska man orka hela dagen tills sent ikväll då pappan kommer hem. Lattjo.

Ja, jag är gnällig, och jag kommer fortsätta gnälla.

Var är Mileon?

De senaste dagarna har det varit verkligen upp o ner, den vakna tiden har mest varit gnäll och gråt. Magen gör sig påmind och det knölas i sömnen med. Han är trött för han inte får sova ordentligt, och blir kinkig för det. Sedan magknipen som duggar tätt... Tålamodet tryter för en annan som knappt får sova och sedan stå ut med en upp o nervänd liten plutt. Huvva, önskar man kunde trolla!

Han har inte bajsat sedan i Torsdags heller.. Han som alltid annars gör två stora lass om dagen, nu bara fartränder i blöjan av dessa gaser han får ut. Trycker o trycker, men det är bara ansiktsfärgen som ändras - inget sprak i blöjan. Mamman har varit så desperat o gett han lite rapsolja och även triggat med tempen - men icke. Hoppas det ger sig snart, är väldigt säker att det är detta som ligger till grund.

Efterlyser min goa Mileon!


"Storebror"


Tiggr är med på morgonmyset i sängen.


Vår hårigaste bebis, katten Tiggr var väl inte förtjust alls i det lilla knytet vi kom hem med. Knytet skrek i tid och otid, tog upp plats - främst på mattes sida och framförallt luktade mycket konstigt - precis som matte. Tiggr undvek bebis o matte några dagar innan man faktiskt kunde smyga fram o hälsa. Dock var det fortfarande hemskt när bebisen skrek, då rusade katten upp på övervåningen i ett huj!

Nu samsas vi alla fyra i sängen, Tiggr kommer rusandes när Mileon gråter och måste checka av. Ligger gärna intill o myser med den lilla nya om bara matte eller husse finns i närheten. Vår håriga bebis har aldrig varit särskilt förtjust i varken små eller stora barn, men det här går ju över all förväntan. Allt i hans takt, och hoppas han står ut med en busig lillebror som kryper efter o smakar på hans mat framöver ;-)

11 veckor


När han är ledsen numera så har han en helt annan gråt, han verkligen drar djupt efter andan och bölar, läpparna darrar och tårarna kommer i världens fart! Tårarna kom när han var 10 veckor gammal, har ju helt glömt av "veckouppisen" jag tänkt göra vecka för vecka.

Just när han är hungrig så söker han ögonkontakt, och jobbar med tungan som han gör när han äter. Missar/ignorerar jag det, då blir det ljud i källan! Temperament har han!

Märker att han testar lite hur mamma o pappa reagerar vid kink också, mamman bara skrattar åt han vilket gör lillskiten jättetjurig.

Vissa leksaker är okej att titta på, vissa skallror/pinglor vill han slå emot. Vår katt har han äntligen upptäckt! Igår var kissen nära att bli luvad/slagen ;-)

Skötbordet älskar han numer, hur ledsen han än är så lugnar han alltid ner sig på skötbordet.

Storleksmässigt drar han 56, men upptill behöver han snart 62 - byxor verkar ligga ett snäpp under. Vissa 50-byxor kan han fortfarande inte ha, men det beror ju helt på klädmärken. Han har fått mer o mer tjockisveck här och var, man kan inte låta bli o naffsa på honom! Goding!

Han ler mer, men det går undan! Man hinner knappt fram med kameran innan det tonar ut igen. Vi lockar o pockar, men har insett att man behöver inte jobba så mycket för ett leende. När vi har våra mysiga pratstunder så fyrar han gärna av ett flin. Än har vi inget ordentligt leende på bild, men det kommer väl det också.

Nåt han gärna gör är att stå, bara mamma o pappa hjälper han lite på traven, och hoppa i famnen är poppis :-) Styrkepass för päronen det!

Det är svårt för mamman och inse att plutt börjar bli stor, dock glömmer mamman bort att hon måste tänka att han är 5 veckor tidig och ska räkna av de veckorna på hans ålder. Mamman upplever han "sen", men egentligen är han ju inte det.



Mileon 6 veckor respektive 11 veckor. EN HELT ANNAN BEBIS!! :-o

Ringde barnmottagningen

Vill ju veta provreslutaten pga försäkringsanmälan, en gullig tjej ringde upp mig mitt i blöjbytet - tur Mileon numer gillar att ligga o filosofera på skötbordet så jag kunde ta samtalet ståendes i badrummet.
Värdena har gått ner jättemycket och hon såg inte någon notis om att det skulle bli återbesök - möjligen en koll senare när Mileon blivit några månader till, men det är inget Försäkringsbolaget har att göra med, utan mer bara en check ändå.

Så jag fyllde i kompletteringen och hoppade över o nämna sjukgymnasten. Bör ju inte vara något, och ÄR det något som framkommer då - får vi ju ta upp det då helt enkelt.

Mileon sover, pappan sover (jobbat natt), katten sover - endast mamman är vaken. Snart blir det att väcka prinsarna och se till o komma iväg, få med chokladbiskvierna och slinka in på mitt jobb o hälsa på! Sedan ska vi förbi pappa/morfar o Bibbi på hemvägen - får se om dem tycker han blivit "stora" killen nu då. Sen sist han var där har han nästan gått upp 1½ kg! Nu sitter deras 56-plagg de köpte åt honom som ett smäck! Hoppas han inte skitar ner dem, så de får se outfiten på - för det är dem kläderna han har idag!

Bada lortgrisen

Nääästan fick vi med smilet i badet! Han är ju så snabb o flina än så länge så det här är väl det bästa hittills ;-) Mileon tycker om o bada, han skriker hjärtskärande när han måste upp. Om han fick bestämma skulle han nog ligga kvar o bli russin - mammas fina pojk!

Funderar på om vi ska lyckas komma iväg o bada framöver när han har lite längre vakentid om dagarna - kan bli skoj det! Dock ingen höjdare för mamman med klorallergi, men vad gör man inte? ;-)

Försäkring

Det är ju svårare att få en fullgod försäkring på de små liven, speciellt när de kommit flera veckor för tidigt till världen. Är glad att jag kunnat försäkra in honom så länge i gruppförsökring via jobbet medans detta evinnerliga tjaffsande med försäkringsbolag.

Jag ger det iallafall ett försök med tanke på att de har en viktgräns vid födelsen och Mileon låg bra mycket över den, dock har ju Mileon gulsoten som grumlar det hela. Skickade in en ansökan till Trygghansa och fick tillbaka komplettering för återkontroll för gulsoten. Har dock glömt av att ta med sjukgymnastik - frågan om man ens behöver ta med det? Fick kallelse för det idag. Jag hymlar ju inte, jag är faktiskt väldigt osäker varför Mileon fått remiss dit - men antar att för tidigt födda får komma på en check där med för leder och muskler.

Har fortfarande inte fått provsvaren - var ju till mottagningen för provtagning för två veckor sedan. Tror föga att det varit några höjda ögonbryn för gulsotsvärdena, annars hade ju dr. Laszlo ringt tycker man. Så nu får jag ringa till mottagningen och höra efter om provresultaten - för måste ju komplettera för ansökan ju.

Men sjukgymnasten? Vet ju att man ska vara ärlig, men Mileon har ju inga "fel" vad vi vet - det hade dem ju anmärkt på annars? Känns så utdragen att komplettera med det också - då får vi ytterligare komplettering. Hå hå ja ja. Får ta o ringa lite samtal till försäkringsbolaget och sjukhuset imorgon innan vi styr kosan till mitt jobb för att hälsa på.

Idag har vi lagom soft dag, Mileon är så pruttig stackarn. Han tjuter rakt ut efter varje prupp. Eländigt! Började redan tidigt imorse. Så han har inte fått sovit mycket, en trött liten rackare - som mest slumrat igenom dagen. Hoppas han är lite piggare nästa gång han vaknar - då blir det ett dopp i baljan, behövligt - för det samlas en massa i alla veck han börjar få.

Trodde ni det?!

Idag var det ju möte för i bygdegården för riksväg 56 som ska breddas alt. dras om. Vår gård ligger i farozonen. Det finns tre alternativ varav två alternativ drabbar oss på något vis. Värsta scenariot blir ju om de breddar vägen, vårat hus ligger ju intill..

Så vi packade ihop oss och åkte dit - vår lilla familj. Mileon var ÖVERTRÖTT då han egentligen skulle sova men såklart vägrade. Kink-ion kom fram, jag ville inte störa de andra som kommit dit för att lyssna (vi var 75 pers i den lilla lokalen!) så tog bilnycklarna och packade ihop mig o Mileon igen. Pappan stannade kvar.

Vems bil tog vi? Jo pappans. Vem kommer inte överrens för fem öre med den? Jo mamman! Alla stod ju huller om buller utanför på "parkeringen". Pappans bil står inknölad mellan två bilar, jag backar o kör fram - om o om igen. Där emellan motorstopp ett par gånger. Mileon GASTAR där bak i babyskyddet vid det här laget.

Tack o lov kommer en av bilägarna ut och flyttar sin bil tillfälligt så jag kunde komma iväg och backa mig ut.

Mileon skriker sig blå hela vägen hem. Väl hemma och får av han kläderna så stenslocknar han. Jaha! Trodde vi verkligen att vi kunde ta med Mileon eller? Nääää säger M ;-) Det är ju desto svårare när han blir vansinnig när man försöker truga med napp. Mat hade han ju fått, ligga o mysa i famnen gick inte för sig, inte heller hoppa i knäet på mamman som brukar vara poppis annars....

Tokbebis!! Mamman får väl höra av pappan vad som språkades då på mötet istället när han kommer hem med en av grannarna. Tur de så slipper jag böka iväg oss igen för att hämta honom. Så länge får mamman lyssna på Mileons snarkningar :-)

Skrik skrik..

Lilla vännen vaknade till precis när vi skulle sova för natten, hysteriskt ledsen blev han - och vad än mamman gjorde så dög det såklart inte. Kunde ju inte erbjuda mat då han ätit och även fått medicin. Happ. Mamma luktar mat, och erbjuder sig inte - sååå ledsen! Hade hoppats på att rida ut det hela men icke, envis som synden.
Pappan tog över och fick han till slut lugn, liggandes på armen. Han verkade inte ha nå magont men det var nog skönt ändå att ligga så. Plutten då. Ja ibland vet man inte vad det kan vara, man känner sig så maktlös och aningens förvirrad. Vet ju att sådana stunder uppkommer dem med, särskilt roliga är dem ju inte.

Fick höra honom superledsen - inte bara det där hysteriska panikskkriket han har vid magont. Plutt plutt!!

Idag tog nog hela familjen sovmorgon, alla uttröttade efter fadäsen.. Men nu hör jag att lilleman vaknat där uppe så ska kidnappa ner honom o göra morgon :-)

Fina småkillar!

Mileon, jag och Ozzy myser hemma hos farmor o farfar på kvällskvisten. Ozzy använde gärna Mileon som huvudkudde - rumpan var ju mjuk o skön ;-)


BVC

Fredagsbesöket ställdes ju in för snöstormen som drog förbi, vi var inte dem enda som ringde återbud verkade det som. Mileon har allt växt, han fortsätter nästan snitta 300 g per vecka! Nu är han nästan i fas med normalkurvan :-)

Datum Ålder Vikt (g)
Längd (cm)
Huvud (cm)
101203 föddes 2396 48 32,8
101211 1v 1 dag 2270 49 34,5
101216 1v 6 dagar 2430 - -
101220 2v 3 dagar 2610 - -
101228 3v 4 dagar 2940 51 35,5
110105 4v 5 dagar 3295 52 36
110117 6v 3 dagar 3820 54,5 37
110124 7v 4 dagar 4130 55 38
110214 10v 3 dagar 5010 57,5
39

Söndag med choklad

Gårdagen först o främst en snabbis, det gick jättefint med Mileon hela dagen med släkten! Han myste av uppmärksamheten han - och så fick han även ett jättefint set med kläder av familjen Å/E - det står inte på förräns han har på sig dem! Slängt kläderna i tvätten och glömde fota, förstås.

Gammelfarmor Sigrid fick hålla i Mileon, hon riktigt myste med han i famnen och Mileon språkade med henne förnöjt. När de andra åkt hem fick Mileon lite egentid med födelsedagsfarfar, han reikade den lilla magen och det verkade göra gott där och då iallafall - han låg där så nöjt på bordet.
Mot kvällen packade vi ihop och åkte hem, skönt o sova hemma också - men inatt vet jag inte vad det var för han svettades kopiöst - ingen höjdare när han knappt vägrar sova ens på min sida utan uppepå en - det blir ju knappast svalare då.. Slet av honom pyjamasen och hade bara en filt på oss, brrr säger fryslorten till mamma ;-) Ska han fortsätta sova på en får jag köpa ett svalare täcke.

Idag blev det att fixa ihop trippelsats med chokladbiskvier, gjorde mindre gottebitar för det är ju sådan sockerbomb ändå. Får se när vi ska styra kosan till jobbet o bjussa på dem. Blir till veckan iallafall om inget annat kommer emellan. Bakverken tog hela dagen att göra iordning, blir ju pauser för lillskrutten ska ha sin tid också - pappan har varit stand-in och roat honom när han varit vaken - annars hade det inte funkat. Tar ju sådan tid o fixa ihop allt, smörkrämen tar ju nästan en timme o få ihop bara det!

Nu är det sen middag här, och sleva i sig så fort det bara går. Mileon har fått för sig att det är middag för honom med - trots det är över en timme egentligen till hans nästa mål. Han verkar vilja äta oftare nu, han ökar väl intaget och får upp produktionen för mig. Det bränner rejält i brösten när det närmar sig tre timmar sedan tidigare mål - det brukar det inte bli förrän 4-6 timmar annars.

Vad gör ni?

Tråkigt att kommentarerna sakta men säkert sinade igen här på bloggen :-( Läser vet jag ju att ni gör, ni är ju inte osynliga.
Hoppas ni haft en bra helg iallafall!

Grattar farfar

Idag grattar Mileon sin farfar! 65 år!

Snökaoset lugnade tack o lov sig efter lunch igår, då sprack det plötsligt upp i blå himmel o sol. Från det ena till det andra! Ja man slutar väl aldrig förvånas, så är det väl. Tur iallafall att vädret lugnade ner sig då vi planerat att åka till makens föräldrar och sova kvar för att sedan fira hans pappa dagen därpå.

Vi kom fram innan mörkret lagt sig, Mileon var tyvärr inte på sitt bästa humör. Kvällen avslutades med världens kaskadspya - hela magen måste tömts i tre rejäla fontänsprut han gav ifrån sig i mammans famn. Hela har var dygnsur, golvet plaskblött, mamman blöt från topp till tå. Jösses... Var så chockad för det kom i dessa mängder.
Bytte om o tvättade han, och matade om - så slumrade vi äntligen in. Natten blev bra, både jag o Mileon sov gott - pappan sov i ett annat rum för vi skulle få lite space o sova på ;-)

Hittills har han varit på bra humör, vi får se hur det blir mot eftermiddagen då alla gäster kommer hit o firar med oss. Han verkar väldigt känslig just nu. Nu sover han och hoppas han gör det ett bra tag nu.

Vår hund som svärföräldrarna adopterat är såå goo med Mileon, han vill gärna vara med och sitta mitt i. Pussar M i mängder - dryper nästan av honom efter Ozzy är klar. Trodde iofs inte annat heller att han skulle vara mysig med vår lille bebis, han är så barnkär trots han är så dampig! Som Mileons farmor säger till Ozzy - han är världens stoltaste storebror, det är han absolut! Var så sött imorse när Ozzy rusade in i sovrummet, kastade sig upp i sängen och jag höjde upp handen för att skydda Mileon för att bli nersprungen - Ozzy tvärnitar och smyger sig fram - ger M en puss på kinden och sätter sig brevid och tittar när M ligger o småtrycker. Ha ha!!

Ska bli mys o träffa släkten, Mileon får träffa sina kusiner för första gången - lille Noah är ju också 2010:a men född i början av året - han är stora killen, 10 månader nästan! De kommer nog ha roligt med varandra i framtiden :-) Och så kommer gammelfarmor! Hon har längtat o få träffa lille M. Blir nog en bra dag, hoppas M orkar med bara så vi slipper kinkbebisen.

BVC

Har tid 10.30 idag på BVC men de är rena rama snökaoset och det stormar rejält - har inte lust alls att ens försöka bemöda mig iväg. Risken är väl stor att man hamnar i någon snödriva?? Medans Mileon sover rejält inbäddad i sängen (blåsten utomhus verkar hittat in!?) så ska jag ringa o säga det - anar att de får fler sådana samtal idag.

Bara synd, skulle vara roligt o se hur pass stor han blivit, men får väl ny tid tills nästa vecka.

Ah!

Det var en knölig kväll - strax efter besöket hade åkt igår så satte gnäll-ion igång, oj oj! Han högg efter mig trots han nyligen hade ätit så jag överlämnade paketet till pappan som fick sitta med honom i soffan - Mileon skrek och skrek.. Matade till slut om honom och han slumrade lite, och började tjuta - igen :-(

Gick till sist upp med honom och bara låg o höll om han o vyssjade så gott jag kunde medans han skrek sig blå. Helt plötsligt tvärtystnar han och jag kollar ner på honom - då sover han. Ja det är inte lätt o vara liten helt enkelt.. Han fick sova en timme drygt innan jag väckte honom för blöja och lite mat innan natten. Dock var natten orolig för lilleman, behöver jag förklara vad som ligger bakom? Nej..
På morgonen tröttnade jag på at höra lillskrutten pressa för kung o fosterland - utan en tillstymmelse till prutt eller bajs-sprak. För efter varje gång han tryckt så gjorde de nog ont i lilla magen för då uhu-ar han så där ynkligt och darrar med underläppen. Förbannade mage.
Jag tog upp honom och tog tempen på honom för att reta lite - jag undviker att "rotera" utan för bara in den som man ska och håller kvar. Samtidigt får jag ju en temp på honom, två i ett! Precis innan tempen ska visa på displayen så formligen SPRUTAR det ut - världens explosion blev det. Mamman, skötbordet, golvet, den vita mattan (bye bye!), elementet (!!) blev besudlade. Mysigt. Mileon tyckte nog det var mysigt, han blev desto nöjdare ;-)
Sanerade så gott det gick och tvättade ren lillskiten. Sen upp i sängen för att äta en skvätt till och ge medicin - apropå det så har tungan bara över några dagar blivit mycket bättre!

Blev ett blöjbyte till och sen såg jag på honom att han började bli trötter, testade stoppa ner honom i vagnen och hade fram vagnmobilen som han fick ligga o titta på. Inget gnäll hittills och tror faktiskt att han kommer somna, tjoho! Vi får se hur länge det varar ;-)

Mamman ska göra iordning sig för senare idag blir det att åka iväg i snöstormen - varför ska det alltid komma en massa snö när jag ska ut o köra?? Så var det sist med, då gick de ut med ordentlig halka dessutom.
Och baka semlor gjorde vi ju igår, eller ja.. pappan gjorde det medans mamman tokstädade - men bakresultatet blev väl sådär - dock ätbart! Ska tydligen få köpa mer jäst och baka en ny sats. Förhoppningsvis blir det mer likt semlor än.... kompakta bullar! Ha ha!

Tänkte även passa på o handla ingredienser till mina chokladbiskvier, tänkte göra en rejäl sats och ta med mig till jobbet :-)  Måste ju dit och tacka för dem fina kläderna!


Lipa lipa kärlekspipa! Skrutten gillar att visa tungan på alla möjliga vis :-)

Vad har jag gjort?

Jösses, har jag varit snäller som slipper sönderhackade nätter? Mileon somnade vid 22 och vaknar 4.30 - somnar 5.15 och vaknar igen 8.30 - då med världens gladaste humör, gosen! Dock slocknar han efter mat och medicin igen och sussar gott i sängen, pappan ligger också kvar i sängen tittandes på dumburken.

Nej nu hör jag en till vaken där uppe, tror jag ;-) Om det inte är magen som tjorvar, då skriks det och har man tur somnar han bara om. Man hinner ofta inte ens fram till han innan han slocknat igen - men eländiga dagar så vaknar han på en gång och man får börja om från början o få först magknipet väck och sedan få han till ro o somna, och kunna lägga ner honom.

Just att lägga ifrån sig honom blir bara svårare o svårare, han har väl någon period nu - han vill mest ligga nära även dagtid på vilan. Hur trött han än är, så när man lagt honom och ska gå därifrån så TJONG! ögonen öppnas, mungiporna dras ner och munnen öppnas och ut därifrån kommer illtjutet! Slår liksom aldrig fel ;-) Nåväl, jag testar iallafall och försöker - sen om det funkar bra eller inte är en annan femma. Ha ha!

Idag får vi se om lilleman är tillfreds med att baka semlor, återstår att se! Tänkte sjala in honom och få lite gjort här hemma om nu inte min lilla ork tryter innan dess. Igår märkte jag att jag burit på han för mycket, hade så himla ont i ryggen. Måste använda sjalen mer hemma, dags att lära sig ny knytning - han börjar bli för lång o sitta i grodposition. Ska bli spännande o se på BVC på Fredag hur mycket han tjockat på sig och även växt, tycker han blivit så stor fort! Nästan tre veckor sedan vi vägde o mätte.


Vår lilla tuffing


Lyx!

Ingen större förbättring ännu. Lilleman skrek en sväng, han åkte på pappas arm. Vi badade honom också igår, dock är han en liten fryslort som sin mamma så han vill ju ha varmare än man "bör" - och nu hade jag bara av farten gjort det fisvarmt - trots det njöt skrutten i vattnet men klapprade läppar. Dumma mamma ;-/ Men illtjöt när vi tog upp honom, han ville nog bada mer men vågade inte ha kvar han så länge till när han faktiskt frös och blev mer marmorerad i huden.

Han åt vid 22 och somnade, vaknade av magknip en sväng som pappan tog - jag slocknade då Mileon slocknade på pappan. Han lades emellan oss igen, skrek till vid 3-tiden men han somnade om. 4.15 vaknar han vrålhungrig - mina bröst sprutar åt alla håll när trycket lättas från bh'n. Han blev mätt fort må jag säga! Somnade om och strax efter 8 var det morgon enligt lillfisen. Rena rama lyxen med två bra nätter i rad. Men får allt hjälpa brösten o tömmas med pump om han ska sova så länge - brukar aldrig ha stinna bröst. Får pumpa det andra bröstet som han inte äter ifrån, trix men det går om man bara vill ;-)

Ny vecka

Ja - ny vecka - nya tag? Jag vet att jag sätter ribban hög och mår sen dåligt över att jag knappt orkar/vill göra en tredjedel av det.. Det gör nästan ont i mig att läsa om andra som gör ditt och datt med sina bebisar medans man själv knappt presterar att komma utanför dörren emellanåt.

Har fått sovit bra - för bra i mina mått så man blir trött o får huvudvärk, man är väl van o få sömnen helt sönderhackad :-( Och när man äntligen får sova så blir det ändå fel. Känns som man bara gnäller, om allt! Skräp alltså!

Nu är det ny vecka med diverse inplanerat på schemat. Idag har jag liten städdag, Mileon har dock ruckat på rutinerna och förskjutit sin vakentid - så nyss la jag honom för lunchvilan, så dammsugningen fick han vara med på - han gillar ju den, synd att mamman inte tänkte på att knyta i han i bärsjalen så fick man dammsuga ordentligt - istället för att försöka roa en gnällig son o sittern och samtidigt rusa runt med snabeldraken.
En tur till BVC blir det i veckan med, liksom till tandläkaren, och så fyller farfar år så till helgen packar vi ihop oss och åker dit o myser. Lilleman får allt sköta sig då ;-D Iofs så har man ju farmor o farfar som gärna tar honom, så avlastning finns ju. Och så blir det en tur till gammelfarmor med - första gången Mileon o hon ses.

Någon ändring som skett? Minifomet är tillbaka som vanligt, men Sempers dropparna är väck - och sen dem är borttagna har hysteriska skriken minskat drastiskt. Förstår inte riktigt bara. Sempern är ju skonsammare än Minifomet? Är blandningen ingen bra idé för lilleman? Eller är det något tillfälligt? Säg det, säg det. Man tar en dag i taget.

Blä!!


Ja BLÄ säger Mileon åt den där gula sörjan som mamma o pappa envisas med flera gånger om dagen. Svampen är envis som synden, visserligen krypit lite uppåt sedan sist vi rekade tungan på BVC - men ändock... den är kvar! BLÄ säger mamma!

Energilös

Är verkligen helt uttömd på energi, förstår inte hur man ska få ihop allt och orka. Är ledsen att jag struntat i vissa missade samtal, sms osv. Fick dock tillbaka hemtelefon i Fredags eftermiddag (svärfar var hit och hjälpte oss ännu en gång o få tillbaka vatten... och lyckades "sno" med oss vår bärbara hemtele med sig i fickan, så då stod vi helt plötsligt utan hemtelefon då vi inte äger vanlig jacktelefon). Så nån vidare kontakt har man inte haft - då endast vi haft mobilerna att tillgå - är knappt att man ids att försöka svara i dem här hemma.

Idag har inte skett många knop. Minns knappt vad vi gjorde på morgonen o förmiddagen?

Moster Tina kom förbi med present från Trivselgruppen på jobbet, jättefina kläder till Mileon! Måste verkligen skrapa ihop ork och åka förbi där framöver, saknar dem faktiskt - "tanterna" där - ja o de få karlar då som finns också förstås!


Jeans och body i strl 62 från FIX och matchande anti-slip strumpor - jättefint!


Efter hon åkt för shoppingrunda så masade vi oss ut på en promenad, den blev dock inte lång alls då jag lyckades sträcka nån jäkla muskel i arslet. Fråga mig inte hur man lyckas... tur maken bar på Mileon i selen och inte jag iallafall ;-) Han verkade gilla ergon (och den funkar prima att använda redan nu med ytterkläderna på!) - han somnade rätt fort och det var knappt att han vaknade till när vi kom in och klädde av honom. Han var dock bra söt som fick rudolf-näsan och rosiga kinder av promenaden - goooooooos! Synd nog väcktes han av magknip så fick aldrig med hans nuna ordentligt på kort.

Tja... hela denna dagen har Mileon mest sovit och sovit, och magknipat. Det tär på honom, på mig, på pappan., på katten (som kommer rusande i världens fart för att titta till sin lillebror) Denna magknip. Han ålar som aldrig förr och hugger efter bröstet när magknipen sätter fart efter måltiderna, och det skär i hjärtat o se han så hysterisk och man inte kan göra mycket alls. Random, men jag pyser ur mig för att orka.

Hoppas iallafall natten blir hyffsad lugn trots han sovit så många långa pass idag, anar att det magonda tar på krafterna på honom.

Jag vill hitta ork, motivation och en gnutta gnista igen. Verkar tappat mycket på vägen. Det enda jag ska bemöda mig att göra nu är att kånka in en till säng in i vårat sovrum o sätta ihop den med våran dubbelsäng - jag är less på att sova ute på flanken och ha rumpan utputad i Milens spjälsäng (som vi tagit bort ena sidan på, men icke - sova i vår säng verkar vara grejen) för att ens få plats på den lilla yta vår dubbelsäng har kvar medans pappan och sonen fläker ut sig i samma position (hur lyckas dem med det i sömnen?)..

HELG!

Magen verkar vilja stöka efter varje måltid, även ibland under måltiderna för lilleman. Blir så frustrerad :-( Inatt var det si och så, mot de tidiga morgontimmarna blev det riktigt struligt - han skrek och gnällde om vart annat. Inte ens att ligga på min mage dög. La honom brevid mig på mage, då bökade han lite och sen kom det upp en seg kräkning - har märkt att det kommer emellanåt och då är han riktigt besvärad innan. Men så här mycket har det aldrig kommit tidigare. Efter det somnade han om iallafall, men då var det ju dags för en annan att kliva upp o fixa iordning sig.

Hann mata lillskrutt en till vända precis innan jag åkte, sen när jag kom hem igen var det drygt en timme tills nästa måltid. Möttes av en ledsen skrutt idag igen, magen såklart!

Fick komma till mig och blev på lite bättre humör, tror allt han är lite mammis! Han smilade till sig igen ett par gånger, verkligen sökte min blick och fyrade av ett glatt leende. Skruttis! Får se när man hinner föreviga det på bild då? Lilla herren är ju inte så lättcharmad precis - men nu gjorde jag ingenting utan bara kollade ner på honom när jag hade han i famnen. Kanske en annan försöker för mycket, stackarn blir förvirrad av en hyperglad mamma ;-)

Snart klingar väl min bedövning i munnen av, blir ju en lattjo helg! Eller så inte? Hoppas man inte har alltför ont bara. Får se vad vi sysselsätter oss med, rätt skönt att inte ha något uppbokat nu när man inte är tiptop.

Vad hittar ni på för skoj då?

Bara elände

Nej den där tanden ska få stryk alltså, ringde till tandläkaren och får komma in imorgon - maken är väl lagom pigg då efter nattskift och måste ta Mileon men va tusan gör man?? Så det blir till o lägga sig snällt i den där jäkla tandläkarstolen IGEN och se pengarna rulla iväg i världens fart för tydligen har det hamnat skit under lagningen som värker. Sjukt bara att en annan ska betala det, kan inte en själv rå för när man ligger där o få tanden lagad liksom?!

Så jag hoppas Mileon är snäller mot mamman sin inatt så hon får sova lite, så hon orkar upp o visa upp hamsterkinden ;-)

Hade ju tänkt åka till jobbet o visa upp underverket, men det känns som det får vänta ett tag till. Kanske nästa vecka månne? Vore kul o komma iväg på litet äventyr ;-D

2 månader

♥ GRATTIS ♥ på två månaders dagen!
Mamma (o pappa) älskar dig!

Förlossningslista

Tjuvade listan för den var ju lite rolig!


När fick du reda på att du var gravid?
29 April 2010, tjuvtestade. Hade testdag 7 Maj.

 

Hur gammal var du?
27 år

 

Hur tog din partner det?
Jag visade upp ett fint plus precis efter han kommit ut ur duschen, han log och var glad men lite rädd tror jag - att vi skulle få gå igenom ett missfall till. Så vågade inte vara alltför glad.

 

Mådde du mycket illa?
Jodå, mådde inge vidare tidigt och detta höll i sig mer eller mindre till v. 18. Var ingen rolig tid när man nyss börjat nytt jobb, tidiga mornar där man hade huvudet i toan alltför många gånger, och även kräktes på tågtoan alldeles för många gånger än man skulle önskat, och på jobbtoaletterna... Borsta tänderna tog tid på morgonen, fick börja om ett antal gånger innan man var klar utan spyor ;-)
Fick utskrivet Lergigan Comp som blev min räddning till slut så man stod ut iallafall.

 

Hade du mycket halsbränna?
Inte mycket alls faktiskt, knappt något på slutet vilket jag trodde jag skulle få.

 

Var du känslig?
Jo det upplever jag att jag blev, mer blödig framför allt, och exploderade för ingenting. Humöret var verkligen berg och dalbana!

 

När kände du bebisens första sparkar?
14 Augusti 2010, i v. 18+6.

 

Var du ofta orolig?
Faktiskt inte så farligt, mest lite oro innan ultraljud och så - att man var rädd att det skulle visa något som man inte ville höra. Nån enstaka gång när lillskrutten inte hade gjort så mycket väsen av sig de tider han brukade busa runt i magen.

 

Sparkade bebisen mycket?
Bebisen sparkade normalt tror jag?

 

När började du läcka bröstmjölk?
24 Oktober 2010, i vecka 30.

 

Fick du bristningar?
Nej inte en enda.

 

Blödde du någon gång?
Lite strimmor precis efter grav.testet - gammalt blod. Och lite blod vid överansträngning, slemhinnorna är ju rätt sköra. Skjutsade min mamma i tung rullstol, efter det vägrade min mamma bli skjutsad utav mig längre sträckor. Jag var endast orolig första gången, när man precis testat och får en antydan att de kunde vara galet.

 

Hur många Ultraljud gjorde du?
4 st, VUL i v. 9, RUL i v. 19, TUL i v. 32 och TUL i v. 35 (det som gjordes när jag skrevs in på förlossningen)

 

Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
Jag hade inga direkta förväntningar hur min förlossning skulle se ut, hade önskat att få ta ett bad eller duscha hett för smärtlindra det hela lite. Varken eller blev det, badet fick jag ju inte ta pga vattenavgången och duschen blev bortglömd.

 

Hur började din förlossning?
Tidig vattenavgång i 34+2, sipprandes. Åkte in till förlossningen för en koll och blev inskriven där i väntan på att ev. värkar skulle komma igång. Blev igångsatt 34+4 med tablett och därefter dropp.

 

Hur många timmar tog din förlossning?
Från värkarna sattes igång med cytotecstimulering så tog det 29 timmar. Tidigare oregelbundna sammandragningar. Från vattenavgång till Mileon föddes tog det 64 timmar.

 

Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt?
Vaginalt. Men på slutet av öppningsfasen tjaffsade jag om att få kejsarsnitt med en barnmorska och sedan läkaren, var så slut och besviken för dem målat upp något som de inte kunde hålla.

 

Hur mycket var du öppen när du kom in?
Inte alls.

 

Vilken smärtlindring tog du?
Tidig epidural som slutade fungera efter en timme, akupunktur (dock för illamående o inte smärta) - vid krystvärkarna fick jag lustgas - inte tidigare vilket jag är mycket besviken över i efterhand att dem inte erbjöd tidigare.

 

Dragen med sugklocka?
Nej, men läkaren stod redo pga dåliga krystvärkar och skulle precis ta ur sugklockan ur förpackningen när jag fick en krystvärk och fick ut huvudet på bebisen.

 

Hur lång tid tog det att krysta ut bebisen?
1 ½ timme - krystvärkarna upphörde och fick massa dropp för att få igång det igen. Gick trögt.

 

Blev det komplikationer?
Inre djupa bristningar som fick sys på operation, och några yttre på ena blygdläppen. Jag kunde inte smärtlindras så bra så läkaren beslöt att söva ner mig. Skrek som en stucken gris - en blandning av ångest, oro, trötthet, smärta och att inte ha kontrollen.

 

Vad tyckte du var jobbigast?
Egentligen hela öppningsfasen, jag stod/gick mest hela tiden. Oerhört tröttsamt. De flesta timmarna var jag även helt ensam, barnmorskorna satt o glodde på tv, maken stensov.. Men värst var nog dem sista två timmarna innan jag var helt öppen, så intensiva värkar som skjutsades på utav värkstimulerande dropp i hög hastighet. Kunde inte ligga för det gjorde så ont, tog "emot" värkarna ståendes konstant - benen skakade för jag var så trött efter alla dessa "tvingade" promenader då jag ansåg att det var det enda sättet att orka med värkarna och sedan smärtan från urinblåsan min som kom mellan värkarna.
Jobbigt också att vara så utelämnad och känna sig ensammast i världen, att inte få stöd ifrån barnmorskorna som jag ansåg mig inte fick där och då.

 

Var du rädd för något?
Nej inte rädd, men frustrerad över att ha så ont och inte få vila alls då mellan värkarna kände jag smärtan från min sjukdom istället.

 

Skrek du?
Under öppningsskedet, nej. Eller mja, jag vrålade nog till en satkärring till barnmorska som verkligen var så opedagogisk då jag "gav upp" och begärde snitt. Skrek till en gång under krystningsarbetet, mer ett "nu-jävlar-anamma" skrik men insåg själv att om jag var tyst o koncentrerade mig så gick det bättre ;-)
Skrek som en stucken gris EFTER förlossningen då dem skulle inspektera förlossningsskadorna, helt otroligt vilken ångest man fick där och då.

 

Hur många var inne i förlossningsrummet?
Barnmorska, undersökterska, emellanåt läkare och så var det jag o maken.

 

Hade du någon nära med dig?
Maken, så enormt tryggt att ha honom där - då han var vaken dvs ;-) Han väcktes abrupt när vi skulle flytta till förlossningssal - då hade jag redan jobbat i korridorerna hela natten lång. Nästa förlossning vet jag vad jag vill, och då blir det då inget sova iallafall för den som följer med mig in så länge jag är i värk/krystarbete.
Var inte direkt så att man orkade säga till, men blev så koncentrerad i sig själv.

 

Fick du sy?
Ja en himla massa stygn inuti upp mot livmodertappen, sedan ett antal på ena yttre blygdläppen.

 

Vilken vecka födde du i?
34+5.

 

Vad var vikt och längd på bebisen?
2396 g och 48,5 cm

 

Ammar du?
Började introducera amningen efter två dagar, han var för liten för att greppa tekniken innan.

 

Hur gammal är bebisen nu?
Två månader idag!

 

Vad tyckte du om förlossningen?
Jag kände mig verkligen ÖVERKÖRD av vissa barnmorskor, att gå runt och ha så ont och dem sitter i sitt lilla tv-rum den natten när det körde igång ordentligt. Tog många timmar extra innan jag klarade av att vråla till att nu måste jag få något mot det onda - långa timmar med promenerande i korridorerna. Att jag inte ens blev erbjuden lustgas när vi väl kom till förlossningssalen var mig väldigt konstigt. Krystarbetet var dock toppen trots värkarna avtog där på slutet.
Kände länge agg mot förlossningen, är lite besviken - kände mig så utelämnad.

 

När kommer nästa barn?
Det vet man aldrig, fler barn vill jag gärna ha. Har inte blivit rädd av erfarenheten. Nästa gång vet jag vad jag vill, och kan förbereda min partner mer och sedan hoppas jag att jag inte har så långdraget så man är så trött att man inte orkar säga vad man vill.

Ensam natt

Då ska vi bereda oss på en ensam natt jag o Mileon för pappan rycker ut på nattjobb ikväll och kommer hem imorgon bitti. Jag gruvar mig lite för jag är inte tiptop själv - en lagad tand har nu stökat till det i munnen på mig! Är svullen och förmodligen inflammerad, dock tar jag Ipren med jämna mellanrum men det hjälper ju inte mer än lindrar det hela. Har inte tid förräns nästa Torsdag igen, men ska ringa dit ändå o gnälla. Man går dit för att slippa besvär, och får dubbelt upp tillbaka.
Igår kväll var jag ingen rolig mamma, trött och ont i munnen. Pappan fick roa sonen så gott det gick när han hade vakenstunden då - annars ska han envisas att vara vaken på natten och böka. Funkade ju sisådär mot slutet ;-)

Vi kör utan Minifomet nu, trots det finns en skvätt kvar i flaskan. Upplever att han blir stökig emellanåt precis i slutet av/efter måltid, han tjuter i högan sky och bänder sig runt, runt. Det gjorde han inte med Minnifomet. Jag kan inte riktigt sätta fingret på men jag är skeptisk mot dropparna, Sempern är ju okej - det är ju mer "snälla" ingredienser i den. Hoppas verkligen det ger med sig, att magen blir mer mottaglig och kunna sköta det mesta själv.
Har aldrig sett en bebis jobba så mycket på att kunna prutta/bajsa bara som han gör för det mesta, det är ju inte så att avföringen är fast på något vis heller då han ammas. Just därför är min fasa att gå över helt på ersättning, tänk så besvärligt han skulle få då? :-(


Träna nacke


Träna nacken har alltid varit kul tycker Mileon! Han är då så inne i det han gör - och stånkar och gruffar för att spana.

Detta tillfälle som förevigades var en av de första längre "träningspasset" han gjorde. Taget i början av Januari.  Han ser ju pytteliten ut ju! Det var inte heller det lättaste och få till bra bilder mamman inte hade systemkameran i närheten utan bara den lilla kameran till hands. Mamma skrattade iallafall gott och Mileon nöjd men trött efter träningspasset :-)

Provtagning

Natten vart allt annat än bra, glömde nog o säga till lillskiten att sova fint inatt med ;-) Han vaknade stup i kvarten, han somnade ifrån amningen och vaknade skitsur, sedan var klockan nästa att vi skulle kliva upp för vi hade en tid o passa - då slocknar han och jag får sova 40 minuter! Smög upp o gjorde mig iordnning, fick upp lillskiten o gjorde han klar.

Men det blir ju desto bökigare, för nu är vi utan vatten igen och inte en droppe hade vi tappat upp - ville inte direkt plinga på hos grannarna igår kväll när pumpen la av.. igen! Var lite sent då, och sedan åker de hemifrån kl. 7..

Tacka vet jag våtservetter!

Vi åker till sjukhuset för provtagning, de tar tre rör som ska till labbet. Mileon är kinkig och känner även av nålen de sticker han med i huvudet, han får ju "godis" men blodet droppar så sakta så det blir o dra ut nappen o få "igång" han. Lillkillen!

När vi kommit hem är han fortfarande trött, men varje gång han varit på väg o somna så har det brakat till ordentligt i blöjan så man fått bökat med honom på skötbordet. Han har värsta bajspartyt idag!

Köpte bara nya Sempersdroppar o lät bli Minifomet, får se hur det blir här framöver med lilla magen.

Än har han inte somnat, han ligger i min famn och kämpar emot för John Blund här.

Han lyssnade?

Igår var det ett trött föräldrapar som låg däckade tillsammans med sin son i soffan, sonen har haft bråkig mage och det enda som dög var att ligga på mage på oss. Mycket luft i magen. Vet inte om det är för jag trappat ner på Minifomet (fått ökat antalet droppar) eller om det är jag som ätit nåt gasbildande jag inte tänkt på?

Sonen väckte oss för matklockan, det var även dags att gå o göra kväller på riktigt - sova i sängen istället för att sova på soffan. Väl i sängen när jag matade plutt så gäspade jag och sa till honom att vi måste få en bra natt inatt för både mamma o pappa är mycket trötta. Han släppte bröstet och tittade på mig och tog bröstet åter.

Jag gav honom båda brösten så var klar vid 00. Klockan 04 vaknade han, gav han mat (även nu från båda brösten) sedan bråkade magen en dryg halvtimme (luft, luft, luft) innan han somnade igen och nu är klockan snart 09 och han sover ännu. Rekord! Så skönt! Så det magonda kändes inte alls jobbigt när man fått sova 4 timmar på raken.


Men så mycket luft han har plutten, jag som tänkt försöka prova utan Minifomet o köra enbart Sempers magdroppar morgon o kväll - men fortsätter det så här får vi köpa ny stor Minifomflaska och sakta öka dropparna igen.

RSS 2.0