Helt koko!

Min kropp ballar ur rejält!  För en vecka sedan några dagar efter ägglossning så började det komma spottings hit och dit, och idag en vecka senare vaknar jag mitt i natten och störtblöder. Mensvärk. Aj. Ont. En vecka för tidigt dessutom. Har ALDRIG fått mensen så tidigt och inte heller haft spottings/mellanblödningar.

Och inte har jag heller fått tummen ur och fixat mina blodprover heller. Tung suck!

Snart dags o damma av för...

Då är det snart dags att börja jaga glada gubben med ägglossningstesten, dock befarar jag att vi kommer ha oflyt och krocka med en helg vid insättning och att det inte blir något denna vända. Det är just vår tur.. Så blev det även förra vändan med, då hade kliniken nyss öppnat efter julen men tog inte emot för insättningar den första veckan.

Det har varit en väldigt knölig väg hit, har mått dåligt periodvis över motgångarna som varit och sedan tog det ju evigheter innan hcg-halten försvann. Jag åkte in på gynmottagningen flera gånger efter det medicinska missfallet då det blev vätska i livmodern som inte ville ge med sig och de förstod inte heller varför det uppstod. Men nu har vi godkänt stämpel i rumpan men först ska jag ta och ringa kliniken och fråga om virusproverna ska uppdateras på mig. Vore ju snopet o åka ner för insättning och det blir att vända i dörren då proverna är gamla, de måste ju göras om vartannat år. Tog det December 2009.

Känns som det blir nästa vända ändå vi kan försöka köra igång med syskonförsök. Hur många försök vi orkar med låter stå oskrivet, utan tar det som det kommer. En annan känner sig rätt ärrad nu.


Uppdaterat senare:

Nepp, det blir inget denna vända heller. Blodproven ska göras om och hinner inte göra dem och få dem ditskickade innan insättning. Man blir liksom inte förvånad.

Något som inte är gratis..

Det är helt vansinne egentligen att bara för man har nitlotten att inte kunna föröka sig på hederligt vis så får man snällt stå det kastet att hosta upp tusentals kronor för varje försök - försök som man inte ens är garanterad något barn, utan försök som slutar med besvikelse.

Jag förstår att det kostar samhället massor med pengar att vara så generösa med att att bidra till ett visst antal ivf-försök för första barnet, men änddock - för att man har svårt att få barn så blir man bestraffad om man önskar sig fler än ett? Alla har inte mängder med pengar som dräller för att försöka sig på syskonförsök därefter.

Hur långt vi nu kommer gå med syskonförsök återstår att se, men det känns så SJUKT att pengarna ska behöva styra i slutändan. Det gör ont i mig att läsa att vissa är tvungna att belåna hus alt. ta separata lån för att kunna ha råd att finansiera försöken. Likväl dem som redan avverkat dem landstingsfinansierade försöken till dem par som försöker sig på med barn nummer ett. Ännu ondare för dem.

Med ens känner jag mig girig och dum. Jag borde ändå vara nöjd med det underverk vi lyckats skapat med hjälp av RPC. Andra skaffar syskon, varför skulle det vara fel av mig att önska det med? Jag lider så med dem som kämpar och sliter ännu för det mirakel jag dagligen betraktar, värnar om och älskar så enormt.

Önskar det var mer rättvist system - vi som har svårt att få barn har inte direkt valt det själva. Vi får vackert betala ur egen ficka och se slantarna gå upp i rök väldigt fort. Det är som finns-i-sjön - fast vuxenspelet. Kanske lyckas man ta upp rätta kortet nån gång?

Är glad över att media börjar belysa över IVF och dem människor som faktiskt sitter i samma båt som oss. Som de två tv-serierna Barn till varje pris som går på kanal 1 och Drömmen om ett barn på tv 3. Den sistnämnda serien har luckrat upp en aning, det sipprar fram gamla känslor - det onda, det sorgliga, det frustrerande. Men nyttigt är det. Man ska aldrig ta för givet. Men ge aldrig heller upp!

Billigt är... gott?

Två pack Clearblue digitala äl-test, totalt 14 test. Summa summarum? 149:- med frakt! Där sparade jag en rejäl slant med andra ord. Galet billigt! Ibland är internet bra. Nu får jag dock stå ut med norsk/dansk förpackning och infotext men det är ju inte direkt swahili så jag bör nog inte bli något frågetecken för det om jag nu vill läsa ;-)


Fail

Ja ingen glad gubbe idag på sista testet i förpackningen, hade man väntat något annat? Vet inte vad man ska känna riktigt - det får bli nya tag nästa gång. Samtidigt så skriker det inom mig att köpa en ny förpackning, det KAN ju vara sen ÄL. Men så här sent?! Förnuftet borde få ta täten.
Men ändå, det moler lite titt som tätt i magen, är det något?

Man undrar lite hur man känner vid ett misslyckat frysförsök sedan? Om man nu känner sig så snopen redan nu. Är rädd att ha höga förväntningar på det hela, krascha och få skrapsår som svider länge. Skäms att man hoppats för mycket, för att vi lyckats en gång bevisar inget att man lyckas igen. Men man vill så gärna, och lever därmed på hoppet. Och nu kom vi inte ens dit, näe lagomt surt iallafall!

Ska gardera mig till nästa omgång, eller om jag köper mig ett till paket för att se i någon dag till.. Blir väl testfanatiker i den här farten.

Smartskaft?

Ja huvudet är inte alls med längre tror jag?

Ringde till repro idag och det var bara att slå en pling när det blev utslag på äl-testet så skulle vi boka in för att få komma dit för första syskonförsöket (frysförsök). Men så slog det mig att jag måste ju ha digitala äl-test! Sådana har jag ju inga hemma precis, av ren vana så loggar jag in på en shop jag alltid beställer ifrån till bra priser - tjopp tjopp så var det färdigt. Men... testerna bör jag ju ha med i packningen nu på Söndag - det är Torsdag eftermiddag nu och tror föga att dem är snabba nog o skicka ut så de kommer imorgon. Skit också.

Kanske har man tur eller så får jag lösa det helt enkelt och knata in på hederligt apotek och köpa ytterligare förpackning. Ja, är huvudet inte med får plånboken lida ;-)


[uppdaterat 15 minuter senare]

Ordern är skickad med A-post. Från Malmö. Nu.
Yeah, good luck liksom! Smartskaft ;-)
Surprise me Posten!

RSS 2.0