Underbar Gåva

Ja, imorgon är första dagen på min nya tjänst - en tillsvidaretjänst dessutom med bättre betalt än innan på vikaratet jag haft. Känns så bra att de verkligen ville ha kvar mig och tryckte på de ekonomiskt ansvariga för myndighetens budget. Underbart att ha en sådan trygghet och så trivs jag dessutom jättebra!

Så kardemumman av det hela som hänger ihop med den här bloggen är ju att min föräldrapenning blir så mycket högre - det är aldrig fel! Då kan man vara hemma längre, kunna spara många dagar osv. Nu ser jag verkligen fram emot att vara mammaledig - blir ju verkligen plus i kanten det här!

Då va velandet klart för gravidförsäkringen jag vill teckna, kommer ha en sådan som kostar och ingen gratisvariant då de sällan täcker något alls när det verkligen händer något illa. Från att haft fyra olika bolag att välja emellan så gallrade jag hårt vid jämförelsen av allas villkor. Till slut föll lotten på IF.
Ska fylla i en hälsodeklaration och sedan bli "godkänd" :-)

Jag själv har aldrig varit försäkrad i min barndom, förutom de försäkringar som täckt mig då jag gått i skolan - det är väldigt synd för jag hade haft en säkrare framtid om jag haft giltig försäkring som täckte sjukdom som uppkommit - men tyvärr inte. Det är såklart en stor osäkerhet hur pass det blir i framtiden med kortare arbetstid eller inte. Sådant man inte kan svara på, det blir ju ett form av handikapp man har.
Så det vill jag slippa och tecknar hellre upp över öronen på våra barn, hellre det än att dem riskerar samma osäkra sits som en själv om de råkar ut för någon åkomma som sätter arbetshandikapp på dem.

Det är såklart inget man hoppas på, men försäkringar är försäkringar! I dagens samhälle står jag inte gärna utan dem.

Ja buuu o bää för er besökare, lite får ni allt ta åt er när ni är så dåliga på att ge lite feedback här numera. Visst finns det några som sätter ett avtryck då och då - det uppskattas så! Har tyvärr kännt mig lite oinspirerad på att dela med mig när det är såpass många unika besökare dagligen och så få kommentarer.

Kanske får man tänka hur man ska ha det med bloggen framöver.

Så är man gått lite mer än halva graviditeten, om nu lillskrutt blir punktlig det vill säga. Känns sjukt hur fort det egentligen gått! Är det bara nerförsbacke nu eller? ha ha, eller så inte - har jag en känsla utav. Men det känns i vilket fall inte lika jobbigt att vintern kommer i år, desto närmare kommer vi lillskrutt!!

Kom på att jag inte skrivit något om det, men kom dit strax före åtta i vanlig ordning - min barnmorska var tillbaka från semestern, härligt o se henne - tyvärr slutar hon i september och vi får den andra (Helena? GUNILLA) som vi träffade på inskrivningen. Så, vi tog blodtrycket och det var helt godkänt - tyvärr är minnet kasst men 130/75 ca. Dock ska det fortsättas hålla koll då blodtrycket brukar sjunka i dessa veckor, de är rädda för att det kommer skjuta upp i höjden när kroppen vant sig.

Fick moderskapsintyget och även frågade jag efter mätresultaten från RUL - om jag måste ringa till Gävle sjukhus för att få hem dem eller inte. Men barnmorskan skrev ut dem åt mig, så vi har dem om vi nu ska ner på 3/4-D UL i Stockholm - den som lever får se ;-)

Så blir det ny date, sista arbetsdagen för min barnmorska dessutom. 1/9 ska jag dit igen och då blir det att ta med ett urinprov för odling.

Idag var vi ut på shoppingtur med blivande mormor, mormor ville gärna köpa något och sprang in på BR Leksaker. Jag själv stod i KappAhls kassakö för att betala de små söta skorna jag hittat tidigare, men inte köpt. De kostade 69,50:- så gick förbi där och då fanns det bara dem kvar i rätt storlek - ödet helt enkelt!


Får nog plats med varma sockor i med, säkerligen inte så praktiska när de är så små - men ändock, inga stora summor och jag kunde inte låta bli. Blir att försöka sticka upp ett lager med bebissockor också i varmt ull.

Blivande mormor då? Jo hon hittade vi inne i butiken i färd med att botanisera bland alla sängmobiler. Så lillskrutts säng är mer eller mindre komplett nu! Sängmobilen var jättesöt! :-)

En mobil med får, ko o gris som cirkulerar till sången man skruvar upp - och i själva blomman är det en spegel. Kanske kan bli intressant för lillskrutt framöver? De brukar ju gilla att hitta sig själva i speglar.

En sväng in på ikea, massa folk. Mormor ville så gärna köpa en bilmatta så det blev en sådan med. Hejdade henne på flera saker under våran shoppingtur - lillskrutt kommer bli en bortskämd en ;-)

Och så blev det en skötväska, ja - det är väl egentligen inte en men vi kommer använda den som en iallafall. Vet flera som gjort likadant och den funkar finfint! Den är köpt på Stadium för ynka 99:- (Point Zero)

Bild lånad från www.stadium.se

På kvällarna får man ofta kontakt med lillskrutt, det bökas och stökas och igår kväll hade jag svårt o somna för det skulle buffas och spjärnas åt alla håll. Den lilla magen blev helt sned emellanåt och jag märkte tydligt när det bråkades med urinblåsan min - inte så skönt, det kändes som man skulle kissa på sig på stört! Så fick springa på toa några vändor innan lillskrutt gav med sig och kom till ro han med.

Igår fick vi hem bilskyddet med, så fint så. Det trängs med alla andra grejer i ett rum på övervåningen som fått blivit allt-i-allo just nu under renoveringen av vardagsrummet uppe. Är väl tänkt att det ska vara vårat sovrum framöver, vet inte hur vi ska hinna med det bara? Ska ju få till en toalett uppe också i samband med renovering av vårat sovrum. Nån gång kanske vi blir klara?

Idag har jag "sovmorgon" - klev nyss upp, ska iväg till barnmorskan idag och sedan gör jag en kort dag på jobbet då jag tänkte ta ut lite från flexkontot då dem timmarna annars försvinner upp i rök.

Alltså, jag har ju inte kunnat dragit på mig några riktiga jeans (med gylf/knappar) på många många veckor, och har jag kunnat det så har jag absolut inte fått igen byxorna. Har ju breddat osynligt över höfterna och magen putar ju som sagt. Men så imorse kom jag på att jag fått en hög med jeans av min kära mor som växt ur sina - så jag river fram och kan faktiskt knäppa igen jeansen - så någon vecka kan jag nog gå med dem innan dem blir obahagliga. Tjoho! :-) Tänk att man kan bli så glad för så lite??

Har inte så mycket brallor enligt mig själv att dra på mig nu.. mina grå (dem där skrynkliga jag köpte i början) mammabyxor kan jag knappt få på mig för höfterna tar emot - dessa ligger o trycker på nedre delen av magen och mot min blåsa. Inte så sköna längre. Sedan har jag leggings som jag kavlar ner under magen, de börjar kännas en aning dem med. Och så har jag mammajeansen då som jag fortfarande inte vill använda då de sitter så slappt över låren, fånig jag är! Ha ha ha!!!

Får gå med rumpan bar snart ;-)


Uppdaterat senare under dagen:

EEEH! Jag SKOJAR! Tar tillbaka det där jag skrev imorse.... Jeansen har varit sjukt obehagliga sen efter lunchen - aj aj aj - stackars bebismage. :-( Får allt hoppa i de där mammajeansen snart och fladdra bort ;-)

Vi har klämt o kännt på Barnens Hus i två dagar och slog till då det var prissänkt. Så en Akta Graco Logico med bas blev det, färg Lion. Svart med röda detaljer. Känns lite busigt att köpa så stora saker redan, men till bra pris så varför inte?

Jag är en liten bokmal, och strax efter jag plussade fick jag låna en drös böcker av syster min som hade som handlade om graviditet. Ja och hon hade lånat gravidböcker av mig också som jag fyndat på någon bokrea för något år sen. De böckerna slukade jag fort.
Beställde hem två nya som jag hoppas lite på att de ska vara läsvärda och roliga.

Handbok för Gravida, allt din doktor inte berättar - läst lite efteråt om kommentarer kring boken att det mesta har man läst på något forum ändå så det är sällan något nytt. Vi får väl se.

Och På smällen, från A till Bebis - diggar Ann Söderlund så hoppas den här kan vara lite rolig!

Igår kväll fick jag två små buffar efter varandra, låg o kollade film i soffan med maken och hann inte förstå att det var bebis som sa hej, men när jag  tänkte precis öppna munnen för att viska till maken att jag tror jag känner lillskrutt och då får jag en mycket rejälare buff som jag faktiskt inte väntade mig - blev så överraskad att jag flög upp. Tyckte de var en rätt spooky känsla, ha ha! Man funderar hur de kommer kännas sen ju starkare bebis blir, hu o ve ;-)

Så de första riktiga kände jag av i vecka 18+6, lillefis att skrämma mamma sådär. En väldigt märklig känsla må jag säga. Jag har sedan flera år sedan oroat mig att bli äcklad/rädd - det är ju det här med "alienvarning", något som rör sig.. Må det vara lite läskigt men jag tror man vänjer sig rätt fort och tycker det bara är mysigt..?

Men jag har fyndat lite till, men det är mer till nästa sommar dock då det var dåligt med bebiskläder på "halva reapriset" i butikerna i två städer. Nåväl, vi har mycket kläder nu men man kan inte låta bli när man hittar något fint. Två kortärmade bodysar som båda går i gult, en är randig i vitt. Och ett par svala ljusblå jeans i baggystuk.

Nu är det äntligen HELG! Ska bli så skönt för min trötta kropp. Jag är verkligen luddig i hjärnan och har ont överallt. Vi kanske får tummen ur och åker o klämmer på bilskydd o vagn i någon butik i helgen? Sedan har jag på helgschemat att åka ut i skogen för svampjakt, det ser jag fram emot - det är balsam för själen!

Trevlig helg!!

Blivande farmor hoppade på mig på Facebook samma kväll som UL hade varit, men då låg jag redan och sov. Så jag mailade henne morgonen därpå och berättade lite kort - och om de ville veta så kunde vi berätta könet också för de visste vi väldigt säkert ;-)

Att blivande mormor ville veta könet visste vi redan, hon är nog lika nyfiken som oss - och väntade såklart på ett glädjande samtal. Men med Farmor visste jag inte. Men har inte fått något svar på mailen jag skickade dock. Däremot läser jag i makens blogg att han ringt henne strax efter ultraljudet och även ploppat ur sig könet innan han ens frågade om hon/de ville veta! Ha ha ha!! Ja, hoppsan hejsan! ;-) Hoppas det inte gjorde så mycket...?

Vi har lite dålig kommunikation var tredje vecka här hemma då maken jobbar eftermiddag och jag dagtid som vanligt. Jag sover när han kommer hem, han sover när jag kliver upp och åker iväg. Så har inte riktigt pratat något sen den lilla stunden på parkeringen utanför sjukhuset efter ultraljudet.

Fick bara mig ett gott skratt när jag läste att han bubblat ur sig det i rena lyckan när han svävade på molnen ;-) Sötnos!!

Nu måste man lära sig att ny vecka innebär ny vecka +1dag. Bytte på Måndagar men byter på Söndagar. Lite tokigt med magbilderna bara när jag tagit dem i fulla veckor då. Men tror jag fortsätter Söndagar, en bra dag som jag kommer ihåg med min lilla gravidhjärna.

Är fortfarande uppe i det blå o susar, så underbart ljuvligt att få se vårat älskade mirakel igår. Jag grät som en tok flera varv igår kväll när det slog mig att allt såg bra ut, att det faktiskt är på riktigt! Man är bra trög, är svårt att förstå att vi har lyckan med oss och får dela det tillsammans. Man är innerst inne så rädd att man ska snava någonstans och hamna i olyckan åter igen - som man annars alltid fått gjort förr eller senare.

Blivande moster och mormor fick samtal efter UL, stora moster hade det faktiskt på känn hon också att det gömde sig en liten pojk. Mormor har det tufft med massa elände med tänder som krånglar och varit på mardrömsbesök hos tandläkaren den dagen - så hon fick lite solsken vid mitt samtal och tyckte det var mysigt med en till pojk som barnbarn. Älskade älskade - kan hon behöva!! <3

Tack alla ni som kommenterat!! TACK!

Då är det RUL som gäller, ska dit på eftermiddagen så åker hem någon timme efter lunch - vågar inte pendla till jobbet med tåg om jag blir ståendes i skogen. Så tar bilen imorgon. Kommer vara så nervös när det väl är tätt inpå, hugah! Vi vill se bebis vinka för att visa att den lever, gärna får bebis visa upp sig för mamma o pappa <3 Vi är så nyfikna nu :-D

Det är rätt roligt egentligen hur pass missvisande bilder kan bli, min lillasyster tyckte magen såg större ut på bild än i verkliga livet när vi äntligen träffades förra veckan. Och jag kan hålla med på vissa bilder - jag fuskar inte och försöker verkligen fotografera från samma avstånd men det är svårt när jag inte använt mig utav stativ eller någon som fotar mig - jag fixar biffen själv - tur man har långa armar ;-)

Och man tycker väl att magen ska bli större för varje vecka, men det har verkligen inte varit så för min del. Klart man funderat och oroat sig en del över det, men numer skrattar jag bara åt det. Märker stor skillnad på vad jag äter och hur mycket jag äter - ligger nog mycket i det med, men märkligt att det är så synbart bara.

Nåväl, 18 fulla veckor - imorgon kliver vi in i vecka 19 - spännande vecka!

Har verkligen huvudbry när jag försöker få till magbilderna som fattas, det stämmer helt enkelt inte eller så fattas det någon vecka? Jag ger helt enkelt upp och låter dem bilderna på vift vara utanför helt enkelt - har inte tålamod och sitta och filura vilken vecka jag var i där och då osv. För helt plötsligt stämmer ingenting!? Ingen större skillnad på de veckor som inte blir med så jag sörjer då inte ;-)

Ska upp med v. 18 nu idag med - ser att jag skrev v. 18 förra veckan med på magbilder, semesterhjärna eller nåt ;-) Inte konstigt att det blir virrigt!! Men det är ändrat så jag inte blir helt knäpp, så går det när man uppdaterar lite senare i veckan.

Ja idag var det någon ny barnmorska, en som tillhör ett annat distrikt annars men som fick rycka in för "sur-bm" var sjukskriven. Hon var sååå bra! Klickade jättebra och jag tyckte det var synd att hon jobbar på ett annat mvc annars, hon sa att hon ville gärna lyssna på bebis men inte vågade när de hade som policy på mitt mvc att inte lyssna förrän efter UL. Men hon var ärlig och sa det iallafall, och jag hade inte väntat mig att få lyssna något då jag bara är där för en snabb koll av blodtrycket. Det brukar gå på 10 minuter, men nu satt vi och språkade länge och väl - tiden rann iväg ;-)
Blodtrycket var BRA! Hör ni?! BRA! Jag blev själv paff när jag snittade 130/79 - det kan bero på den ökade blodvolymen - men vi får hoppas det inte vänder alltför drastiskt. Och nej, jag blir fortsatt kollad - varannan vecka, kommer inte undan..

Vi pratade om det kommande ultraljudet, min oro med fylld blåsa - jag har svårt med de pga min sjukdom. Hon lugnade mig att de kommer se bra ändå, jag är så tunn ändå. Känns skönt o veta det, har tänkt mycket på detta men glömt av att frågat.

Det enda jag glömde fråga var varför jag blir helt bortdomnad i magen, precis under brösten en remsa på dryga 10 cm neråt som jag domnar av i huden. Läskig känsla iallafall.. någon som vet? Får skriva ner och fråga till nästa gång, då är det min vanliga barnmorska igen!

Imorgon blir förmodligen sista BT kollen innan de lämnar över värdena till spec. mvc. Tyvärr måste jag gå till en annan barnmorska då min är på semester, jag gillade inte förra gången alls - kände mig bara skuffad åt sidan och att det var mitt fel att jag ens var där. Hoppas jag blir mottagen lite bättre imorgon då.

Känner av ryggen mer och mer mot eftermiddagarna, kvällarna är hemska - har så ont så jag knappt orkar sitta upprätt. :-( Men men, har man kass rygg från början så är man väl inte direkt förvånad!?

Blev inte så mycket uppdaterat här nej, nu är min lilla semester slut och flängandet är över. Man är åter på jobbet bland travar av papper, papper, papper.. Ska försöka uppdatera magbild här snart, om jag hittar rätt bild ;-)