Underbar Gåva

Igår fick Mileon prova ersättning för första gången efter mycket om och men. Det är ju mest jag som velat fram och tillbaka, men för allas parter blir det bäst i slutändan. Men nu tar vi bara pyttekliv med flaskan för att se hur magen reagerar. Det behövs inte jäktas, men det känns skönt att provat om det funkar bra - för om en vecka ska jag iväg och vara borta någon timme - då kan pappa ta honom och jag kan åka med relativt gott samvete.

Jag behöver min tid. Det har varit mycket fram o tillbaka om vi ska introducera ersättning för honom och låta han endast delammas, en lång historia men mycket ligger till grund hur överkörd jag blivit sedan Mileon kom - hur alla tagit för givet att det ska vara si och så - och jag står bortglömd och urlakad, i bitar av sorg när min mamma dog. Allt blev för mycket, och på det vara mjölkkossa - det föll sig så att jag kopplar amningsbiten som en jobbig del av mitt liv, om än har det blivit bättre med den känslan - men stressen att alltid finnas till hands, att inte hinna limma ihop mig själv - det river inuti mig.

Nu har jag möjligheten, ta den hjälp jag blir erbjuden och få PRATA, GRÅTA ur mig allt jag bär på - till någon som är utbildad att hjälpa, stötta och få mig att gå vidare.  Och det utan att behöva tänka på Mileon, utan att stressa dit, under mötet och hem.

Jag hoppas jag kan hitta tillbaka och kunna njuta av Mileon på ett annat sätt än jag gjort, och att det framförallt går att delamma - det är ju inget givet. Helst vill jag helamma honom, men jag måste må bra också - jag önskar så att jag hinner landa innan det är försent. Och gör jag inte det, så är det ju så - det är ju ingen större skada skedd förutom att det inte blev som man önskat, och det blir det ju sällan ändå i livet. Vi får väl se hur detta utstakar sig.

Hur flaskmatningen gick? Fixade till 160 ml och pappa matade förstås, Mileon fattade vinken på en gång, satte i halsen rätt fort men med lite mer sittande ställning gick de bättre när han var så glupsk. Det mellanrapades och då hade han slukat halva flaskan, när han var nöjd var det 15 ml kvar. 145 ml - det gick tydligen hem hos lilleman! Han såg så förvånad ut till en början och tittade på mig som stod brevid - man funderade vad han tänkte just där och då. Verkade nöjd o belåten - så pappa duger tydligen han med ;-)