Underbar Gåva

Jag min nöt kan ju såklart inte fatta att jag klassas som höggravid och bör nu om inte annat vrida ner tempot en aning. Nej då, jag drar på mig ytterkläderna och hugger tag i snöbjörnen för att få undan snön som rasslat ner. Halvvägs genom uppfarten så får jag sådan värk så jag nästan knäböjer. Luften går ur mig och jag svettas floder under mina kläder. Strippar - formligen SLITER av mig plagg efter plagg i kylan och sen står o kippar efter andan. Försöker vänta ut det onda men det är ett enda långt maraton, den ena avlöser den andra. Illamående o trycket ökar.

Går in och får av mig mina stövlar i rena paniken (dem jag inte annars i vanliga fall får av mig pga mina onda fogar) - slänger mig på sängen och bara väntar ut det hela. Pallrar mig efter ett tag upp och får i mig panodil, då lugnar det ner sig tack o lov.

Men jag är inte den inte! Någon timme efter fadäsen är jag igång igen, skottar sågspån i sopsäckar. Dock går det bättre än snöskottningen. Efter sågspånet klär jag på mig och skottar klart resten ute - mycket lugnare tempo dock. In igen och fixar iordning för middag. Och nu är jag stel som bara den. Konstigt!?

Ska in i en välbehövlig dusch, nu har jag gjort mitt för idag!

Man kan inte motstå en ful/söt en när dem väl dyker upp. Maken tycker den är ful och jag söt ;-) En mjuk speldosa som numer bor i våran säng under täckena, är tänkt att spela lite för lillskrutt om kvällarna och att det luktar mamma o pappa. Ska även kasta ner en filt som ska med till BB sedan också i sängen för lite mampap-doft!

Denna parvel hittar man på IKEA på barnavdelningen, förstås :-)

Har idag städat ur mammas lägenhet tillsammans med storasyster min, vi var alla tre systrar för ett x antal veckor sedan där med o städade och kom halvvägs. Och nu är det knappa månaden ut innan lägenheten ska vara tom o städad så det var bäst o göra sista slaget för det. En annan skurade o gnuggade, blev stel och jävlig. Står/sitter/ligger man för länge blir man helt paj. Fick ta en ordentlig paus på golvet lutandes mot väggen i den tomma lägenheten.

Nu är nycklarna inlämnade iallafall och förrådet tömt, alla grejer är instuvade i mammas nya lya.  Så då är man så lagomt död, som jag sprungit i trappor idag, och foglossningen är åt helskotta förstås. Känns som blygdbenet ska slitas itu snart.

Ska bli lite mat sedan blir det nog sängen för resten av kvällen, ja först ska jag få upp veckans magbild också då.

...babyproffsen blev det häromdagen när vi ändå skulle in till stan för andra ärenden, hade tänkt ta ut babyboxen där för då ingick en blöjhink i boxen.

Vi spatserade in och hittade även lite större plastad frotté att bädda ner i våran egna säng för att skydda bäddmadrasserna, och mini nappar i silikon. Och refiller till blöjhinken också, så man har ett lager hemma. Jag gillar att bunkra jag ;-)

Vart tar tiden vägen?! Hallå?!

Kikade på min graviditetskalendet på FL idag och komiskt så lyckades jag kika just idag då vi gått totalt 80% av hela förloppet. Ja om nu bebis kommer exakt på BF då. Det är 56 dagar kvar, var det inte alldeles nyss 100 dagar??

Lillskrutts mormor har alla barnbarn födda i December månad. Frågan är om det ska hålla i sig eller inte? Själv hoppas jag fortfarande på Januari månad men sådant kan man inte riktigt bestämma själv alla gånger.
De flesta i vår närvaro tror det blir December, lagomt mellan tomten och nyårsraketer. Jo, kanske - kanske inte?

Börjar bli rätt nyfiken, rätt kanske är fel ord.. enormt väger nog bättre in ;-)

Får höra dagarna i ända att jag är så liten, det börjar bli aningens drygt o tjatigt att förklara att det faktiskt bara är drygt två månader kvar o och inte fyra-sex månader som de antar. Och har man sedan förklarat så kommer nästa kommentar, "då måste bebis vara liten till växten".. Jaha.. magens storlek har inte så stor betydelse, det kan gömma sig en rejäl klimp där inne ändå. Men dessa kommentarer.... 
Tycker om min mage, smeker den ofta och trivs med storleken. Tycker den inte ökat så drastiskt dem senaste veckorna men nu är ju perioden bebisar har en rejäl tillväxtfas så anar att rundare blir man framöver.

Snart dags att få tummen ur och få till lite fina bilder också. Har kommit fram till att det blir hemmapul - både jag o maken är fotointresserade, det borde kunna trollas fram en liten studio här hemma också :-)  Riktig fotograf får vi besöka när lillkillen kommit till världen istället.

Min nedre rand blir bara bredare o bredare, randen ovanför naveln syns knappt på bild men den finns där med.

Det tog sin lilla tid innan Försäkringskassan skickade hem försäkran för min sjukskrivning, sedan tog det mig några dagar innan jag fick tummen ur och försökte skriva så utförligt jag kunde. 2 November skickade jag iväg bunten med papper o intyg, och loggar in på FK o ser att pengarna hamnar på kontot imorgon.

Man är ju inte garanterad ersättning - så det var skönt att det gick så smidigt, och att det gick igenom. Har väl goda skäl att det ska gå igenom också, men ändå - man oroar sig tills man vet.

Än så länge har jag bara haft positiv erfarenhet av FK, visst har det varit rejäla telefonköer men det finns ju även tjänsten att dem ringer upp - vilket funkat jättebra för mig.


Snart är det dags att börja blippa in om hur föräldradagarna ska fördelas/tas ut. Jag vill snåla in i det sista, ha ha! Inte en aning hur pass många dagar andra brukar ha kvar när det är dags att skola in på dagis, det är väl olika förstås - vissa rensar rent och har enstaka "pizzadagar" (lägsta nivå) kvar, andra sparar desto mer.
Det gör mig säkert inte klokare o veta ändå, vi vet knappt hur vi ska göra - det rycks på axlar och vi sitter bara och ser fåniga ut. Just den ekonomiska biten är väl inget bekymmer, att snåla på dagar - beror ju lite på vad man hittar på om dagarna med en liten skrutt här hemma också. Man vill ju spara men samtidigt inte spara "för mycket". Äh, nu blir det bara massa goja här känner jag ;-)

Blir lite brydd när alla andra på forum man följer som också förväntas bli mammor i Januari klagar på att de får så mycket sparkar o bök vid revbenen. Det är SÄLLAN jag känner av något sådant, någon enstaka kick men nej - inte så frekvent som alla andra verkar ha. SF-måttet ligger i underkant så kan ju ha något med det att göra, eller så föredrar lillskrutten favoriten - högersidan eller den nya toppklättraren: urinblåsan.

Rediga tjongar och jag med min värk redan i blåsan får dåndimpen vid dem där lyckoträffarna. Scheisse! Kvider, tjuter och ylar ut någon ful ramsa. Kan ju säga att jag längtar inte direkt till när bebis lägger sig i startläge, gosar väl lagomt in sig där och klämmer blåsan helt o hållet. Lovely!

Min barnmorska "tröstar" med att säga att det blir nog inte värre än vad det är just nu, men vet ni vad?! Det tror jag inte ett skit på :-o

Det är mindre än två veckor kvar nu till tillväxt ultraljudet, jag är nyfiken på hur pass stor lillskrutt beräknas vara och bli. Tänker bara mer och mer på honom, hur livet kommer te sig när han anlänt.

Sedan är ju frågan om det blir normal förlossning eller kejsarsnitt? Det kommer utredas efter TUL. Hur som, kommer han ju ändå ut. Men tänker mer och mer på det också - jag vill ha säkra besked om det är möjligt med vaginal förlossning, att bli snopen efter man kämpat med värkar efter värkar - och på målsnöret visar det sig vara för trångt ändå och det blir akut kejsarsnitt - nej det är jag inte så sugen på.

Blir det kejsarsnitt kan det även bli att han anländer till världen redan i år! Sjukt att tänka så, då känns det ännu kortare.

Och snart får vi hem vagnen också, måtte den inte sluka hela bagageutrymmet ;-) Skämtar om det här hemma efter babyskyddsprovningen, lilla familjebilen är ju verkligen i minimått på alla dess vis gällande att installera en bebis i. Så blir väl inte särskilt förvånad att hela utrymmet bak kommer tas upp med vagnen där. Åker vi iväg till fjällen/semester får vi ta o hyra takbox för att få med oss allt när vi är tre.

Har inte gjort många knop idag men ändock körde det på med massa onda sammandragningar när vi åkte iväg till mamma tidigare idag. Satt i en fotölj mest hela tiden och beklagade mig över det onda. Blev så illamående också. Hade tänkt göra mer saker efter besöket men det blev bara det viktigaste och så åkte vi hemåt igen.

Lite vila gör susen, livmodern tränar duktigt må jag säga redan! Ska krypa ner i sängen igen med en vetekudde vid ländryggen - underbart!

Vet inte vad det är med mig längre, kanske är för man sover dåligt om nätterna men sover länge för att vara mig numer. Kanske passar kroppen på, vem vet? Däremot den blivande pappan tror jag börjar förbereda sig på att kliva upp med tuppen vareviga morgon - han om någon slumrade och drog sig länge förr - men nu snurrar han runt i sängen i ottan.

Borde väl komma någon period för mig med, men än ser jag inte skymten till det. Läser ofta om gravida som har svårigheter att somna om, men det är inga problem. Man går nästan i sömnen fram o tillbaka till toaletten, det är jag iofs en mästare på sedan innan iom min kroniska sjukdom. (smärtsamma trängningar bl.a som symptom)

Nåväl, försöker inte sova bort dagarna iallafall.

I Söndags gav vi oss på att provmontera fast basenheten och skyddet i kombin, en saab 9-3 - dock tyckte vi oss inte riktigt få till det då baksätet har så skålade säten, och fram där vi tänkt oss var det så trångt och få i och ur själva skyddet. Så små dörrar! Både jag och maken frustade duktigt, in o ut, ruckandes på hela altet - skeptiska om det verkligen skulle sitta så här eller kanske så här?

Vi provar även babyskyddet i den mindre bilen, VW Golf - och där satt den som ett smäck, och golfen har större dörr dessutom. Mutter, mutter..

Insåg att det blir trångt o bökigt med familjebilen, men men - man kanske kommer in i det. Annars får vi väl som sista alternativ byta bil med varandra. Men jag vill ju åka min saab, inte någon folkavagn ;-)

Har ätit, mycket och ofta - jag gillar mat i alla dess former, men nu börjar jag känna av att det tar emot mer och mer. Till lunch idag vart det en liten portion lasagne med parmesan, sallad till det. Var "proppmätt" redan efter halva tallriken. Det jobbiga är ju att man blir hungrig rätt fort efter det igen.

Börjar bli trångt i magen nu, en omställning bara det - man glömmer av och lägger på en normal portion som man knappt kan få ner ;-)

Vissa måltider kan jag få i mig mer än andra, antar att det beror på hur bebisen ligger i magen vid tillfället. Snart spelar nog inte det heller någon större roll!

Var iväg på fem olika loppisar idag varav jag fyndade på fyra utav dem - det är roligt! Mindre kul när man har så svårt o huka sig ner och gräva - hade nog kunnat fyndat mer på sista loppisen av en tjej med mycket killkläder för spottstyver men upplägget var lite dåligt då det inte fanns yta nog.

Så detta blev det:

Jag vet inte riktigt om jag har berättat om missödet jag råkade ut för? Detta skedde för några veckor sedan och kom på att jag kanske inte skrivit om det här i bloggen - utan skrivit det i en tråd på Familjeliv som handlar om just absurda situationer man kan hamna i. Jag klipper och klistrar, bjuder på det - och har jag redan skrivit om det så finns det ändå kvar här på bloggen som ett roligt minne att läsa i efterhand. Så här efteråt kan man ju skratta åt det, men just där och då..... oj oj...!



Står i kassan på Coop, känner magen blir helt upp o ner - bubblandes o fräsande. Tänker tyst "Åh nej, inte NUU!" Men självklart, så ljuder strax världens pruttar som skulle göra en riktig karlslok avundsjuk - alla i kön framför mig vänder sig om och glor - på vem? Jo mig!

Jag vänder mig om jag med för att klandra någon annan stackare, bara det att kön tog slut efter mig ;-)

Ja då var det väl dags och vara läckande kossan då, har badat inatt i blöta pölar här och var. Inte så jättemysigt och vakna upp och gå på toa, känner att det drar kallt om brösten - då är de helt våta och det har runnit ända ner på magen. Reser sig upp och ser ytterligare nya pölar i sängen.

Får allt införskaffa mig inlägg och sova med amningsbh'arna jag köpt.

Det mesta av bebisleksakerna är nytt, men har faktiskt fyndat fräscha leksaker på loppis med! Har även fått kossan som ligger i turkosa lådan av lillskrutts mormor - en kossa som jag vill att han ska vara rädd om - ett minne från hans mormor. Fick tillhörande mjukisfilt också.

Det är morgongymnastik numera, det ska spjärnas åt alla håll och tokbuffas - nästan så man tror att han försöker sparka upp ett hål ut när han ändå håller på. Och när det blir lugnt igen så tar det inte lång stund innan det övergår i hickningar - för hicka har det blivit mer o mer de senaste veckorna. Tickande bomb :-)

Lägger jag handen där hickan känns så blir lillskrutt oftast lite besvärad till slut och korvar runt och hickar vidare, men låter jag bli så ligger han och hickar, och hickar... och hickar!

Maken låg o lyssnade på allt bubbel igår, hade örat mot magen - vips så kom lillkillen dit och petade han i örat. Fick oss ett gott skratt iallafall! Märker av mer o mer att lilla herren är nyfiken av sig.

Ja, jag vet inte om man ska kalla det så redan. Men igår låg vi i sängen och pratade om hur kroppen förändras som gravid, maken frågade om det i praktiken skulle komma något ur brösten om man klämde på dem - vilket jag inte riktigt kunde svara på om det skulle göra.

Drygt en timme senare så ligger jag på sidan och känner det blir blött på armen jag ligger på, hela höger bröst var blött. Lite komiskt när vi pratat om det och jag sagt att jag än inte hade läckt men att det kunde ske närsom.