Underbar Gåva

Då är det RUL som gäller, ska dit på eftermiddagen så åker hem någon timme efter lunch - vågar inte pendla till jobbet med tåg om jag blir ståendes i skogen. Så tar bilen imorgon. Kommer vara så nervös när det väl är tätt inpå, hugah! Vi vill se bebis vinka för att visa att den lever, gärna får bebis visa upp sig för mamma o pappa <3 Vi är så nyfikna nu :-D

Det är rätt roligt egentligen hur pass missvisande bilder kan bli, min lillasyster tyckte magen såg större ut på bild än i verkliga livet när vi äntligen träffades förra veckan. Och jag kan hålla med på vissa bilder - jag fuskar inte och försöker verkligen fotografera från samma avstånd men det är svårt när jag inte använt mig utav stativ eller någon som fotar mig - jag fixar biffen själv - tur man har långa armar ;-)

Och man tycker väl att magen ska bli större för varje vecka, men det har verkligen inte varit så för min del. Klart man funderat och oroat sig en del över det, men numer skrattar jag bara åt det. Märker stor skillnad på vad jag äter och hur mycket jag äter - ligger nog mycket i det med, men märkligt att det är så synbart bara.

Nåväl, 18 fulla veckor - imorgon kliver vi in i vecka 19 - spännande vecka!

Har verkligen huvudbry när jag försöker få till magbilderna som fattas, det stämmer helt enkelt inte eller så fattas det någon vecka? Jag ger helt enkelt upp och låter dem bilderna på vift vara utanför helt enkelt - har inte tålamod och sitta och filura vilken vecka jag var i där och då osv. För helt plötsligt stämmer ingenting!? Ingen större skillnad på de veckor som inte blir med så jag sörjer då inte ;-)

Ska upp med v. 18 nu idag med - ser att jag skrev v. 18 förra veckan med på magbilder, semesterhjärna eller nåt ;-) Inte konstigt att det blir virrigt!! Men det är ändrat så jag inte blir helt knäpp, så går det när man uppdaterar lite senare i veckan.

Imorgon blir förmodligen sista BT kollen innan de lämnar över värdena till spec. mvc. Tyvärr måste jag gå till en annan barnmorska då min är på semester, jag gillade inte förra gången alls - kände mig bara skuffad åt sidan och att det var mitt fel att jag ens var där. Hoppas jag blir mottagen lite bättre imorgon då.

Känner av ryggen mer och mer mot eftermiddagarna, kvällarna är hemska - har så ont så jag knappt orkar sitta upprätt. :-( Men men, har man kass rygg från början så är man väl inte direkt förvånad!?

Nu blir det äntligen semester, vi har redan hunnit iväg på en liten tripp igår då vi firade lillskrutts mormor som fyllt år. Åkte på dagskryssning till Mariehamn o vände, maken fick sig några öl och jag grät nästan vid buffén för jag fick avstå så mycket gott som jag suktar efter. Körde hem i ösregn, men vi hade en toppendag hela gänget!

Får se om vi lyckas uppdatera frekvent eller inte. Tar med bärbar och modem, men sen är det en annan femma om man prioriterar att uppdatera. Har mest datorn med för att kika upp aktiviteter, sevärdheter på platserna vi kommer besöka. Har inget direkt schema hur och var, vi stannar där vi känner att det känns bra. Men ner mot västkusten ska vi iallafall, det är väl det enda vi bestämt ;-)


Tycker magen krympt, får den känslan ibland. Och jag blir nojig att lillskrutt inte lever, hu vilken lång väntan på UL nu när man drömmer konstigt och har den där otäcka känslan att det kanske inte står rätt till. Ska försöka få till magbilder nu på semestern med, vill gärna ta dem på samma tidpunkt varje gång.

Nåväl, Vi hörs!!

Satt idag på lunchen på jobbet och funderade vad som vibrerade/pirrade en bit under naveln. Det kom flera gånger och till slut insåg jag att det måste vara lillskrutt som jag kände. Första kontakten ♥ isåfall - måste fråga barnmorskan imorgon när jag ska dit om det verkligen kan vara så :-)

Så imorgon är det BT koll igen, upp till bevis nu då när jag jobbar igen och om BT är lika fint nu som sist. Den som lever får se!

Sitter och skrattar järnet nu när jag insåg att jag tänkte skriva en sak som faktiskt inte ens är sann, det som jag satt tidigare idag i bilen med syster på väg hem från jobbet och förundrades över. Men nej, det är inte sant ju - om en vecka kan jag börja förundras över det. Dvs. 5:e månaden. Var lite för snabb i huvudräkningen eller så möjligen? ;-)

Men in i vecka 16 nu, imorgon är det TRE veckor kvar till rutin UL! Spännande :-D

Att det kan vara så olika från person till person hur pass mycket mage man får, jag undgår inte att jämföra - min mage ser rätt stor ut på magbilderna men den är mycket mindre i verkligheten. Sedan ser man jämlika som har mycket mer "bebisput" än en annan - jag har fortfarande mer put längst ner.

Förstår ju såklart att det ÄR olika, vissa syns det mer på än andra. Man är väl bara otålig, just nu kollar alla på en som man blivit lönnfet under sommaren. Kanske är man glad att magen är liten och nätt i slutändan? Slippa kånka i onödan. Man är nog aldrig nöjd - typiskt svenskt det där.

Samma sak med rörelser, sprattel osv. Väntar otåligt. Jisses, har inget tålamod. Vissa har redan känt, jag vill också känna - kanske blir det mer verkligt då?

Ska fota magen idag, först ska jag försöka göra lite nytta här hemma. Äntligen börjar jag bli människa, idag har jag fått behålla tablett. Så får fortsätta underhålla med tablett morgon o kväll.
Tempen ute har klingat av något, det är underbart! Denna tryckande värme som varit har bara spätt på allt det jobbiga.

Inställningen på att åka och jobba idag, bara att få på sig underkläder och en tröja blev en kamp. Panik, instängd. Mår riktigt illa och kräks återigen. Tabletten åker upp i väldans fart förstås. Vill bara skrika för jag är så trött på att må så här kasst, aldrig får det vara riktigt bra så man kan njuta.

Klart jag är tacksam över min status, men jag måste få pysa ur mig jag med. Det känns som det är förbjudet, det sticker folk i ögonen. Alla är vi olika, men jag har själv inte varit en sådan som hojtat med "gnäll-inte-när-ni-äntligen-lyckats" när någon mått dåligt, haft det tungt, jobbigt.

Vet inte var jag ska ta vägen, jag har gråtit en skvätt för jag känner mig så dålig som person. Orkar inte, kan inte. Jag vill göra nytta, men kommer inte iväg. Illamåendet står mig upp i halsen. Ska försöka vila och sippa kallt vatten, få något annat att tänka på än det dåliga samvete jag ökar på här och nu för det inte blev som jag tänkt mig idag.. SKIT!!!

Värmen tar kål på mig, minsta lilla ansträngning så är det maraton. Mår inte bra och är hemma. Vet inte vart jag ska ta vägen snart, panikkänslan är nära. Hu och ve.

Jag upplever att veckorna går fort och fascineras att vi snart är i vecka 15 redan, men ändock går det sakta emellanåt. En konstig ekvation som inte riktigt går ihop. Men tydligen går den ju det. 14 fulla veckor idag och ska föreviga magen idag igen.

Idag spenderar vi dagen på vift, tänkte packa ner lite picknickmat och åka iväg nånstans. Får kolla kartan lite snabbt så ska vi nog vara på g här :-) Sen blir det en avstickare till pappa min som sliter med pool o altandäck, har vi tur kan vi få oss ett dopp!

Märker att jag har lite svårare att tackla värmen numer, men försöker svalka av mig alt. ta mig in i skugga. Bara jag äter och dricker som jag ska så mår jag ändå fint, tyvärr många som är jämngångna med mig som inte mår lika bra och jag lider verkligen med dem :-/

Känner mig aningens tråkig och tyst ;-) Iallafall här, har lite torka - brist på något att skriva. Det mesta rullar på, jag är tröttare än vanligt dock och snoozar som aldrig förr vissa mornar - imorse var jag sjukt trött efter att ha varit iväg och kommit hem på kvällen. Vi var nämligen ut igår på restaurang och firade vår 10 årsdag, tänka sig vad åren går :-) Var ju lite hemskt att välja bort goda fiskrätter och desserter som innehöll smarriga ostar. Ja ja, jag blev mätt och mycket nöjd ändå! Maken passade på att dricka öl förstås och jag festade loss på fruktsoda som en annan liten barnrumpa - men fräscht var det, inte alls lika sött som vanliga fruktsoda-sorterna brukar vara.

Snart dags att bege sig till tågstation, nedräkning nu till helgen. Vill sova, njuta av vädret (bara för de blir de väl fulväder lagomt till dess??) och hinna UMGÅS! Jag har inget liv i veckorna, och jag sörjer!

Inatt drömde jag för första gången om bebis i magen, trodde jag skulle drömma tidigare men icke. Inatt drömde jag om vad vi väntade för något. Var på en undersökning och barnmorskan sa att till 95% var det en liten pojk som gömde sig där inne. Jag sa något till maken - minns inte vad men jag var nöjd och glad.


För mig spelar det ingen roll, klart man är nyfiken - kommer bli överlycklig vad det än är - huvudsak bebis är frisk!

Känner mig tröttare och ofokuserad just nu än "vanligt", det stör mig så för jag har rätt stilla jobb framför datorn och där och då blir det kämpigt när tröttheten faller på ännu intensivare. Igår klippte jag med ögonen länge, försökte med alla möjliga knep för att pigga på mig men inte! Slocknade (tydligen!) för jag vaknade med ett ryck när jag hörde att någon gick förbi mitt rum. Shit!! Och inte hjälpte det mig heller ;-)

Låste in mig på toaletten med alarm 10 minuter senare, satt på toalettstolen och slumrade. Men somnade aldrig.

Men det känns inte riktigt rätt, men vad tusan gör man?! Tur jag har en förstående chef men jag vill ju inte sitta och sova på jobbet, och inte heller bli påkommen med det! Ha ha!!

Igår ringde en av de bästa och hojtade att hon hittat mammabyxor i ljusare tvätt för 50:-, hon mmsade bild och jag ringde upp och sa att hon gärna fick köpa dem åt mig. Söt hon är som tänker på mig <3 Här är det barskrapat på rean, iallafall mammaavdelningarna.

Idag åker jag till bm för att kolla blodtrycket, sen pyser jag till jobbet. En av mina handledare på jobbet hade frågat syster som jobbar på samma ställe som mig om det hade varit en hård helg för mig. Ha ha ha! Det är bara enhetschefen som vet om läget och jag var rak mot henne även igår när jag sjukade mig. Var ju tvungen och få rätsida på eländet, blir ju en ond cirkel när man bara kräks för allt.

Jag fortsätter med mina tabletter ett tag till ;-) Nu kommer man väl aldrig våga sluta, ha ha!

Näe, hela natten har jag mått apa - och försökte få i mig lite flingor och mjölk. Idisslade. Fick i mig en Lergigan. Kände hur allt till slut bara vände i magen på mig och fick rusa på toaletten. Och sedan en gång till, och igen. Fick inte ens behålla lite vatten. Så börjar magen också strula. Från båda hållen alltså nu. Hm. Och urinblåsan kajkar ur som vanligt när vätskebalansen blir dålig.

Så man ska inte bli glad i förskott - idag fick jag tillbaka för det! Blir att sjuka mig och återfå balansen, få behålla lite - och framförallt vätska. Ingen höjdare i denna värme heller :-/

Sippar sakta vatten och småkräks emellanåt. Tänkte truga i mig något salt, men just nu vill jag låta magen vila en stund innan jag provar med något.

Jag hade inget flyt att hitta den ljusa tvätten på mammajeansen jag förälskade mig i så, får väl hålla utkik på tradera då - säkert nån som vill göra bra affärer *hmpf*

Märker stor skillnad på att vara ute i värmen, man blir på vippen till dålig om man är ute längre stunder!? Jag som annars är värsta soldyrkaren, så det här var något nytt för mig. Försökte tidigare idag slappa i soffan ute med en tidning, men siddu det gick inte någon längre stund heller! Jag satte mig i arbete med att rensa ogräs istället, kändes bättre att röra sig på sig.

Magbilden tagen och upplagd, jag är nyduschad och börjar må lite tjyvens - anar att jag måste få i mig något innan sänggång. En favorit jag gärna blir sugen på (när jag väl lagt mig!) är knäckemacka med salami, ni kan bara tänka er hur skönt det är och ligga i smulor! Trots man borstar bort så noga så efter man ätit upp, så ligger man och gnisslar mot någon osynlig smula ;-)

Illamående börjar klinga av, äter inte maxdos längre - kräks inte lika ofta. Idag är första dagen på länge jag varit utan tabletter, visst - jag mår svagt illa hela tiden men spyr inte. Frågan är om man vågar låta bli morgontabletten imorgon eller ej? Rädslan av att bli sådär jätteillamående o ränna på toaletten stup i kvarten - kommer sitta långt inom mig länge. Tror jag tar tabletten på morgonen veckan ut iallafall och se om jag kan vara utan Lergigan resten av helgen utan problem. Babysteps!!

Man märker speciellt vid högtidsdagar att man är gravid och får låta bli många saker man normalt inmundigar annars. Laxen saknade jag igår, gravad, rökt... Men det funkade förstås utan, men klart - jag stod länge och väl framför fiskdisken och suktade dagen innan. Och inte en gnutta alkohol, förstås. Ovanligt då det alltid annars brukar slinka ner ett glas vin - eller fler under en sådan dag.

Men det blev bra ändå! Har sådan trötthet så man orkar inte engagera sig riktigt i något. Förhoppningsvis vänder väl den känslan, snart?! :-)

Snart går vi in i v. 13 dessutom. Här går det undan. Ska försöka föreviga den lilla magen framöver på fulla veckor - så Söndagar blir det fotografering hädanefter, om det nu inte kommer något emellan. Har ju alltid velat haft vecka för vecka, så man kan blicka tillbaka och jämföra. Måste bli bättring på det hela.

Jag har tagit det mesta, eviga rännandet på toaletten - vissa perioder har man nätt o jämt kommit ut från toaletten innan man känner att det trycker på igen ;-) Men det har lugnat sig, sedan kom illamåendet med världens kraft och efter någon vecka blev det Lergigan och man orkade med återigen men man gick alltid med smått illamående i bakgrunden. Sedan tröttheten. Och ischiasen. Och nu.. foglossning! Jag skyllde på ischiasen men detta blev tyvärr så genomskinligt till slut. Nu får jag tänka på hur jag sitter, hur jag går, hur jag ska resa mig upp osv. osv. Allt för att slippa onödigt slitage och få sota för det.

Nu i helgen har vi varit upptagna med att omstrukturera, sovrummet blev nedflyttat för att slippa onödigt spring på nätterna ner till toaletten - dessa trappor..


Idag blir det inte så mycket vila heller, ska iväg på apoteket och hämta ut ny Lergiganburk, köpa mig större bh'ar (ja, de nyköpta C-kuporna växte jag ur på ett par dagar!) så nu blir det att leta D-kupor. Jag är ju så liten runt om, så hoppas det inte blir så svårt ändå. Och rullgardiner till vårat nya sovrum.
Sedan ska det handlad mat och så är det saker här hemma som ska ordnas, sådant man inte annars hinner med i veckorna.
Får ta de lugnt och lyssna på kroppen så gott det går trots min to-do-lista.